Ensam.<\/p>\n
Jag hatar att vara ensam.<\/p>\n
Den d\u00e4r ensamheten som inte \u00e4r sj\u00e4lvvald.
\nDen ensamhet man k\u00e4nner n\u00e4r man blir l\u00e4mnad utanf\u00f6r.
\nSom om man befinner sig inuti en isoleringscell. Utan f\u00f6nster. Utan d\u00f6rrar.
\nJag f\u00e5r st\u00e5 d\u00e4r inne och se p\u00e5. Jag kan inte ta mig ut. Ingen f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in.<\/p>\n
Den ensamheten blev jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bekant med i h\u00f6gstadiet.
\nDen satte sina sp\u00e5r djupt i mitt hj\u00e4rta.
\nNu i vuxen \u00e5lder kan den fortfarande komma \u00f6ver mig ibland.
\nOftast kommer den p\u00e5 platser d\u00e4r jag inte k\u00e4nner mig trygg, bland m\u00e4nniskor jag inte k\u00e4nner s\u00e4rskilt v\u00e4l
\neller utifr\u00e5n en h\u00e4ndelse eller en k\u00e4nsla. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rklara. Ibland vet jag inte sj\u00e4lv varf\u00f6r den kommer.
\nDet enda jag vet \u00e4r att jag hatar n\u00e4r den g\u00f6r det.<\/p>\n
Idag kom den till mig. Hela dagen i skolan har jag befunnit mig i den d\u00e4r isoleringscellen.
\nHela eftermiddagen efter skolan befann jag mig d\u00e4r.
\nJag har k\u00e4nt mig osynlig och s\u00e5 v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt ensam.
\nJag vet inte om jag faktiskt blir l\u00e4mnad ensam eller om det \u00e4r jag sj\u00e4lv som g\u00f6r mig ensam.
\nN\u00e4r den d\u00e4r k\u00e4nslan kommer \u00f6ver mig drar jag mig undan.
\nJag vill inte vara till besv\u00e4r. Ingen ska k\u00e4nna att dem har ansvar \u00f6ver mig.
\nJag vill inte vara en b\u00f6rda, ett p\u00e5tvingat s\u00e4llskap.
\nSamtidigt vill jag bara st\u00e4lla mig upp och skrika f\u00f6r att testa om n\u00e5gon skulle h\u00f6ra mig.<\/p>\n
Att den fortfarande dyker upp hos mig har s\u00e4kerligen med min sj\u00e4lvk\u00e4nsla att g\u00f6ra.
\nEller r\u00e4ttare sagt – avsaknaden av sj\u00e4lvk\u00e4nsla.\u00a0 Jag har s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r att sl\u00e5 p\u00e5 mig sj\u00e4lv.
\nJag duger inte. Jag \u00e4r tjock. \u00c4cklig. Ful. D\u00e5lig. V\u00e4rdel\u00f6s.
\nDet \u00e4r inte konstigt att jag \u00e4r ensam, f\u00f6r vem skulle vilja umg\u00e5s med mig?
\nAlltid liknande tankar.
\nJag blir os\u00e4ker p\u00e5 vem jag \u00e4r och vem jag skulle vilja vara.
\nIbland \u00f6nskar jag att jag vore introvert. D\u00e5 skulle alla inte bli lika f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver det h\u00e4r jag skriver nu.
\nJag som \u00e4r s\u00e5 fram\u00e5t, kontakts\u00f6kande och glad – Hur kan jag k\u00e4nna mig ensam? Jag som har s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r att ta plats och prata med folk?
\nSvaret \u00e4r: Jag vet inte. Skulle jag veta skulle jag inte sitta h\u00e4r och grubbla nu. Jag vet bara att jag f\u00f6rlorat s\u00e5 mycket i mitt liv.
\nS\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor har l\u00e4mnat mig, utnyttjat mig, trampat p\u00e5 mig. M\u00e5nga s\u00f6g girigt i sig av min energi och l\u00e4mnade mig sedan med ett tomt skal.
\nF\u00f6r andra d\u00f6g jag bara n\u00e4r de beh\u00f6vde n\u00e5gon att sl\u00e4nga sin egen skit i. Jag blev deras privata papperskorg.<\/p>\n
Idag, just nu, \u00e4r jag hellre med dessa m\u00e4nniskor som s\u00e5rar mig \u00e4n Ensam.
\nVarje dag str\u00e4var jag efter att jag ska f\u00f6redra ensamheten. Jag k\u00e4mpar f\u00f6r att l\u00e4ra mig att vara sn\u00e4ll mot mig sj\u00e4lv.
\nV\u00e4lja bort de v\u00e4nner som inte tillf\u00f6r n\u00e5got bra i mitt liv, trots att det inneb\u00e4r att jag knappt f\u00e5r n\u00e5gon v\u00e4n kvar.<\/p>\n
Jag f\u00e5r \u00e5ngest \u00f6ver att jag skriver om mina k\u00e4nslor offentligt.
\nJag k\u00e4nner mig s\u00e5 blottad. Kommer n\u00e5gon att f\u00f6rst\u00e5 eller d\u00f6mer ni mig?
\nSamtidigt \u00e4r det s\u00e5 sk\u00f6nt att ge uttryck f\u00f6r det som faktiskt \u00c4r mig i just detta Nu. Utan l\u00f6gner och utan f\u00f6rsk\u00f6ningar.
\nNio dagar av tio \u00e4r jag just s\u00e5 glad som jag verkar vara. Idag var inte en s\u00e5dan dag, och jag \u00f6nskar att n\u00e5gon sett mig.
\nIbland \u00e4r den v\u00e4rsta ensamheten den du k\u00e4nner bland andra.<\/p>\n
Har du k\u00e4nt dig ensam idag?<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ensam. Jag hatar att vara ensam. Den d\u00e4r ensamheten som inte \u00e4r sj\u00e4lvvald. Den ensamhet man k\u00e4nner n\u00e4r man blir l\u00e4mnad utanf\u00f6r. Som om man befinner sig inuti en isoleringscell. Utan f\u00f6nster. Utan d\u00f6rrar. Jag f\u00e5r st\u00e5 d\u00e4r inne och se p\u00e5. Jag kan inte ta mig ut. Ingen f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in. Den ensamheten … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":9008,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-2694","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2694","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/9008"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2694"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2694\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2694"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2694"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mardromsmorsan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2694"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}