Drömmen för mig är….

Hej hej,

Tänkte bara berätta lite varför jag har en strävan och en dröm att jobba inom psykiatrin och såhär ,  Jag har alltid haft en strävan att jobba med yrken som strävar efter att hjälpa folk att må bättre genom problemlösning. Att se problemet och arbeta sig fram till en lösning på individens villkor och mående , spännande .Tänk att få se en människa som har kämpat med sina bekymmer och sen få hjälpa dem på vägen i läkningsprocessen. Jag vill hjälpa och stötta människor i svåra tider men jag är lite osäker på om mitt eget psyke klarar det, men jag vill så gärna hjälpa folk att komma på fötter för det finns ett svart hål som suger all energi av personen och att inte få någon hjälp då är hjärtskärande för mig, jag vet hur det känns , jag har varit där och känt hjälplösheten och jag har känt mig instängd i mig själv och mina egna känslor och tankar. Det är inget man ska gå igenom själv för det gör en människa destruktiv och mörk i själen och detta vill jag förhindra för att känna den sorgen och vara så långt ifrån lycka är mörkt och kallt och dessa människor är inte psykiskt störda och dem är inte dumma i huvudet bara för att man inte förstår sig på dem utan dem är medmänniskor som har varit positiva, glada och välmående (dem flesta av dem) , dem har bara hamnat lite fel. Får jag hjälpa minst en av dessa människor som kämpar med sitt mående så kan jag sova gott i flera år, dem förtjänar hjälp och lycka som vi alla andra gör. Därför vill jag jobba inom psykiatrin för att förhindra människors negativa och destruktiva tankebanor och byta ut dem med glädje , lycka och skratt igen, det förtjänar dem. Jag ska kämpa för detta och för dem som har det svårt, dem är värda en chans att få säga sitt och komma till tals .

Jag blir själv berörd av människor som kämpar mot psykiska problem på grund av att dessa psykiska problem kan förvandla en människa över en natt t.e.x en människa som är godheten själv kan bli arg och utåtagerande över en natt och att ha en psykisk störning är inte på något sätt människans eget fel utan det kan drabba alla och kan slå till/ut ganska snabbt. Att få glädjas med personen som i början när vi träffades var ett vrak och inte kände lycka är guld för mig, jag har själv varit med om psykiska problem och jag vet hur det känns att inte hitta någon som förstår , att inte hitta någon väg ut , dessa personer kämpar dag ut och dag in med dessa problem och det är då hjärtskärande att se människor som ser ner på dessa på grund av det. Ett psykiskt problem kan oftast botas och för det så behöver individerna stöd och hjälp från människor som tror på dem och vill dem väl, helt ärligt varför är jag mer värd än dessa människor, Svar jag är inte bättre , vi är på samma våglängd allihopa för alla behöver hjälp någon gång i livet med olika saker. Jag tänker lite såhär t.e.x om jag (Maria) hade haft en bestående psykisk störning som t.e.x  Autism så hade jag och alla andra antar jag tyckt det är kränkande att bli beskriven t.e.x såhär : Hej Autisten Maria utan man vill bli bemött såhär: Hej Maria allt bra brorsan? Nej men ni förstår vad jag menar. Att ha ett problem är inte att vara en försvagad människa , att döma en människa för deras problem däremot visar tecken på okunskap, elakhet och hat mot något som man inte riktigt förstår dvs att ha en psykisk störning är automatiskt inte en börda eller något som folk ska samtala om och döma utan det är i dem flesta fall en privatsak som människor inte har med att göra dvs dem som inte känner personen. Jag vill få bort lite av rädslan, skammen som vissa av dessa människor känner inför sina problem på grund av allmänhetens reaktion och göra det till något positivt. Mitt mål är alltså att hjälpa människor till lycka och välmående genom problemlösning och hjälpmedel, det är det jag brinner för helt enkelt 🙂 <3.

Kram kram 🙂 <3