Det bästa som finns är tidiga morgonar, och jag älskar att få vara själv och ha tid att bara pyssla på med mitt och inte behöva stressa. Det bästa är ju såklart att få ta en morgonpromenad eller löprunda, men när kroppen säger ”nä-nä” och inte alls samtycker till powerwalks these days så blir det bara innemys istället. Har blivit rutin att jag hinner duscha, koka kaffe, grädda baguetter och plocka fram resten av frukosten lagom tills att jag får sällskap. Jag älskar det, och jag älskar att få göra det själv! Det är helt enkelt nåt med att killar inte riktigt har samma spelöga för Det Perfekta Frukostbodet som vi tjejer.
Idag är det för första gången vitt på marken här, och då jag senast i förrgår var ute och gick på torra, fina vägar känner jag mig lite lurad. (Vad är det här nu liksom?? Why now? Why ME?!)
Dock har det redan gett mig nya lärdomar, då jag blev tvungen att linda huvudet (vad heter det?) som en muslim idag när jag skulle gå och posta ett brev (hade precis fixat håret och ville inte gärna få snö i det), vilket gjorde att jag fick öva på just inlindning (men herrigud, vad heter det?!), dock med ett resultat som mer liknade på ”jag vill dölja min påssjuka”. Alternativt ”Jag har enmans-möhippa, första uppgiften var att klä ut sig till mumie”. Sådär lyckat, med andra ord.
Ikväll lagade jag köttbullar och potatismos. Kände att det var ett bra tema på min huckle-förmiddag med lite Äkta Husmanskost. Och eftersom jag älskar att laga mat men hatar då det inte uppskattas och äts med god aptit, så fick älsk som vanligt offra sig (han är ju rätt utsatt då han än så länge är den enda förutom jag som äter) medans jag lite stött och anklagande frågade om han verkligen var färdig, 20 köttbullar senare. Blir nog bra för mig att få en till att fokusera matlagandet på, haha.
