Det finns något här som heter schneeball (snöboll). (Osäker på stavningen. Av ”schneball” alltså, ”snöboll” är förhoppningsvis korrekt.)
Den är i formen som en skrynklig boll, i grundfärgen lite som en munk och garnerad som en första maj struva med pudersocker. Dessutom är den ihålig och fylld med någon form av smör/vanlij/sockerkräm. Älsk tycker det här är en ofantligt trevlig liten bak-uppfinnig, och han skuttar alltid lika lyckligt hem när han har en schneeball i påsen. Det fina i kråksången här är nu att ju bättre han tycker om dessa små smörvaniljsockerbollar, desto mer kan jag även jag utnyttja detta.
Här är några exempel på meningar som kan passera obemärkt och helt smärtfritt tack vare den magiska-lilla-påsen-som-dinglar-där-i-handen-hoppla-hejsan-skutt-skutt
-Du, jag tänkte om vi skulle göra listor över förslag på flicknamn, så kan vi slå upp betydelser och namnsdag och ursprung och annat skoj!
-Tycker inte du också att det vore jätteroligt att se på lite inbjudingskortsinspiration? Jag vet massa bra internetsidor med scrapbookingbilder!
-Älskling, jag känner mig så sjukt jobbig och stor och inga kläder är fina, kan vi inte gå igenom min garderob – plagg för plagg – och se om vi hittar nåt som ser fint ut tillsammans?
-Jag tänkte på dom här målardukarna jag köpt, tänk om vi skulle lägga oss och måla lite, tillsammans? Lyssna på musik och bara vara mysigt kreativa?
Ja, ni fattar. Helt okej grej, den där lilla bullen.
