På något sätt känner jag mig lite bättre när älsk äter något onyttigt, jag antar att min hjärna på något sätt ser detta som att jag får en medpartner under min stor-större-störst resa, och det vet vi ju alla att ingen vill vara ensam. Det här resulterar i att jag fullständigt medvetet och själviskt utnyttjar hans svaga länk – att ha svårt att motså lockande frestelser – och placerar skålar med snyggt upplagada chokladbitar, nybakade muffins eller i ”misstag” lagar hans favoritpaj (fem dagar i rad).
Det har dock uppstått ett litet problem: han har börjat inse vad det är jag sysslar med, och har nu gjort en grej av det här. (Jag vet, jag trodde också man gick fri från diverse anklagelser och påhopp nör man var gravid, men nänä.) Följden av detta är att då jag nu försiktigt smyger ner en liten godisskål på bordet så måste jag äta hälften (under hot) och detta ingick ju inte riktigt i min plan.
Därför har jag nu bestämt att försöka köra sockerfritt resten av tiden, och det handlar väl egentligen mer om att det är bättre både för mig själv och för lillgirl, än att det har med någon vikt att göra. Jag tror det blir för svårt att stryka allt socker, så först och främst gäller det godis, men ett mål är att kunna ta bort allt socker och istället använda andra sötningsmedel. Ska iallafall pröva något ikväll, visar senare om det blev ätbart 🙂
