Så var man såkallad gräsänka igen (tänker ni också bara på ankor när ni hör det ordet?). Det känns dock okej, och jag har så mycket saker jag måste göra att det nästan är lika bra att jag är ensam hemma, blir ofta mer effektivt då, haha. Nu först är det sjukhusbesök x 2 som står på schemat, dock vet jag att det väntar lite blodprov där så jag gjorde ett taktiskt val och tog vattenfast mascara i morse. På vägen hem måste jag nämligen och pröva lite andra grejer, och det ser ju alltid så hemskt ut om man kommer med stor mage och panda ögon. ”Åh nej, hon har blivit lämnad i åttonde månaden! Stackars, stackars tjej.” Eftersom jag dessutom inte kan kommunicera gör mina leenden (man kommer alltid långt med ett leende!) att det bara förvärrar panda-situationen. ”Och så tapper och ler ändå.”.
Tyvärr är den blå himlen inte från idag, men med lite tur som kommer den om en stund! Jag kommer i alla fall promenera iväg i bara ben och klänning! Armtexten är det älsk som stod för igår när jag låg utslagen i soffan, och jag tyckte det var så sött. 🙂
Hoppas ni får en härlig fredag! PUSS!
