Vår sång står under ett fönster och under fönstret finns även ett element, vilket har visat sig vara i väldigt lagom höjd om man är sisådär 74 cm lång och vill öva sig på att ställa sig upp. Och ja, det ville då Vilma absolut öva på, och med total hängivelse kämpade hon glatt på för sig själv i över en halvtimme.
Klockan 04:18.
Med mitt huvud som extra trappsteg att ta hjälp ifrån.
(Dessutom ”nannande” hon till, och jag och Krisu kunde bara utbyta några förundrade blickar där vi låg halvdöda med en energiskt jobbande tjej mellan oss.)
Det verkade dock ta på att jobba natt, och nu ligger hon redan och sover sin förmiddagslur. Jag borde ta mig an städning, för om det är något som är en energitjuv för mig så är det ett ostädigt hem! På samma sätt så ger det mig väldigt mycket energi att ha det nystädad och fint, gärna med lite färska blommor. ♥ För även om Vilmas saker ligger lite här och var så finns det ändå en skillnad mellan en ordnad röra eller en okontrollerad röra, och framförallt känner jag ju det själv. 🙂
Så ja, det är väl dagens plan, plus att jag ska försöka få in ett litet styrkepass. Den planerade träning har blivit lite hängade i luften några dagar, mest pga att mina knän inte alls velat sammarbeta (gympapasset häromdagen var mest lite studs och hopp). Tråkigt, tråkigt, och framförallt för att jag får så mycket energi från ordentlig träning, och det kan helt klart behövas för att orka hålla jämna steg med vår prinsessa hela dagarna! 😉
Gårdagens bärshopping och så lite tips på enkelt magträning ifall man har dåligt med inspiration. Tar kanske fem minuter eller något liknande, och även om det ju inte är världens tyngsta pass så är det ju något i alla fall 🙂 Jag är ju som ni vet en tävlingsmänniska, men ändå ingenting i jämförelse med Krisu. Nu har vi en planktävling på kommande som jag förbered mig inför (bara på skoj här hemma, men tycker man om att vinna så finns det inget ”bara på skoj” i ett sånt sammanhang.) Och tro mig, bara det att jag vet att Krisu menar att han ”aldrig skulle förlora mot mig” gör ju mig än mer beslutsam. Män och deras idrottshybris liksom 😉
