Jag kan ju inte förneka att det finns stunder i det här föräldraskapet då man funderar över vad det riktigt är man gett sig in på. Som imorse. Klockan 05. Med den lilla avkomman fullt arbetande för att bestiga Mount Mami, och målet (toppen?) tycktes vara att balansera hela kroppen på mitt ansikte. Vilket ju givetvis inte gick, trots att både hår och kinder agerade handtag och halsen avstampsbräda uppåt.
Nu har jag dock hunnit få i mig frukost och några koppar kaffe och känner mig relativt vaken och normal. Vilmis har somnat igen (tydligen utmattande det här med klättring..) och jag ska fixa lite grejer och sen ta oss ut för lite frisk luft! Jag ska även ta med en filt och ägna mig åt lite stretchning utomhus, har inte gjort något alls på över en och halv vecka och känner redan hur jag börjar stelna. Kan även vara bra att få in lite stretchrutiner här hemma då Krisu ska opereras nästa vecka och sen kommer att behöva ta det lugnt med träning efter det. (Tror han ja. ”Split älskling, därefter blir det bryggor. Om jag sätter mig på dig här nu så ska vi se att du nog kommer ner en bit. Visa ingen smärta!” Hehe. ;))
Hoppas ni får en fin dag! Jag har inte hunnit sätta in bilder från igår så det kommer senare. 🙂 Puss!
Jag igår. Nöjd över sol och värme. 🙂
