Trötta ben

Min dag kunde väl i princip sammanfattas med orden promenerande och ätande. Jag skulle uppskatta att det blivit upp mot 20 km efter en ”liten” miss från sida och däremellan har jag hunnit äta upp det mesta jag hittat här hemma, inkluderat ett par av Vilmas bebiskex (det var väl inte direkt så att det kittlade i smaklökarna av dessa torrskorpor), haha. Just nu är det en äppepaj i ugnen som blir passligt framför lite Skavlan, och det verkar inte heller bättre än att jag får äta den själv då Krisu bara blir sämre och sämre här.

Men ja, en sjukling här hemma alltså. Håller tummarna för att det nu är något tillfälligt och inte har med operationen att göra, skulle inte riktigt orka att någon från den här familjen blev inlagd igen. Jag var faktiskt till sjukhuset idag för att hämta lite intyg till Vilma och på väg därifrån slog det mig att jag spenderat sammanlagt över en månad där det senaste året. Kanske inget att hurra för, men samtidigt har vi ju än så länge klarat oss från allvarliga saker, och det är ju bara att vara tacksam för att man ändå har läkarvård tillgänglig och att allt funkat så bra även fast vi är utomlands.

En skön dag, och Krisus fullspäckade schema som han hade målat upp hamnade lite bakom nu då det blev sängläge. Förresten hann jag även in en sväng till stan för att införskaffa en solhatt till Vilmis, och även om jag nu inte är superförtjust i plagget så var det helt enkelt behövligt. 🙂 Jag hoppas ni har haft en fin dag, puss och kram!

Kom ihåg att stanna till ibland. 🙂