Glad helg! Jag hoppas att ni är mätta, nöjda, glada, inklämda och nerhasade i en skön soffa. Eller finpiffade, uppklädda, lite mindre mätta (stundtals en fördel att kunna ha den där översta byxknappen stängd i lite mer offentliga sammanhang) och i trevligt sällskap. Eller bara käääääära! (Då krävs liksom varken mat, stängning av översta byxknappen eller ens övrigt sällskap. Billigt, opretentiöst och inget behov av städning dagen efter. Win, win, win!)
Här är vi väl nog kära, men det där nyförälskade stadiet då man lever på luft och den andras blotta uppenbarelse har väl åtminstone övergått i den delen där vi äter. Och ja, bråkar också, för den delen, haha. Varken jag eller Krisu är väl överdrivet bra på att ödmjukt och vänligt acceptera att den andra kan ha tolkat händelse A eller påstående B på ett annat sätt än en själv, och att den andres sätt då dessutom skulle vara mer korrekt. (Jo tjena liksom.) Nåja, vi sluter alltid fred efter att jag tjurat lite och Krisu hunnit styrka sitt resonemang med diverse vetenskapliga undersökningar (män och fakta och kvinnor och känslor liksom, haha) och enligt Krisu så är det då inte bråka vi gör, utan diskuterar. Så då vet ni det! 🙂
Nu sover Vilmis (efter att hon kissat på köksmattan och sen glatt gick sju steg längs med köksskåpen och kissade lite till, varför sluta när det är så varmt och skönt liksom?), och vi vuxna ska mysa med film och två öl. (Båda två signerade min man, själv går jag på fruktfatslinjen.) Imorgon väntar första packningsomgången, och bara det faktum att jag måste bestämma vad som ska vart (Åland, Helsingfors, min resväska, stanna här, skickas med Krisu) gör ju det till ett sånt där projekt som man hellre städar badrummet än börjar med. Eller hur, that kind of project. Haha.
Puss och kram!
Vår förra adress här som jag gick förbi i förrgår. Och nog är det ju så att oavsett vart vi än packar våra saker så är det ju ett faktum: my home is where I’m with you two.
