I eat whatever I want

Fredag! Det är ju något speciellt med känslan på fredagar. Man känner sig nästan som man var sju år igen, stod där i klassrummet med stolen uppställd på bänken framför sig och sjöng in helgen med läraren. Uppsluppet, glatt och med en påtaglig befrielsekänsla! 🙂

Imorse såg vi på Nalle Puh och avsnittet handlade om att hela gänget skulle fånga en blå grävlingaktig figur med tjock svans för att få en önskning. (Puh pratar finska och antingen var ordet för grävlingsdjuret bara obekant för mig, eller så var det helt enkelt ett hitta-på-ord. Jag känner i alla fall att jag gör bäst i att inte använda det i våra finska umgängen för att undvika en kommande djurparkssituation där jag står och pekar på en grävling och ivrigt frustar ”hörni, titta där, vilken stor burramurra!”.) Hur som helst, Puh och Nasse skulle få en önskning, och att nallen valde honung var ju rätt givet, men Nasse däremot, han körde på ett pipigt ”jag behöver ingenting för jag har det redan så bra”. (Diplomatiska lilla gris.) Jag förklarade snabbt för Vilma att sånt där bara händer på film, och efter det ägnade vi oss åt lite ordträning. ”Vilma”, ”Önska och ”resa”. Fullständigt valda på måfå, givetvis.

Hoppas er fredag blir bra och att den där sätta-upp-stolen- och-ta-helg-känslan infinner sig. 🙂
Här blir det först helgstädning och sen tänkte jag förbereda en efterrätt tills ikväll, nämligen apelsinklyftor i ugnen med honung och kanel som serveras med lite vaniljglass. Yey!

Puss och kram!