Det jag tidigare kommenterade om att tiden går fort innebär ju även att sådant som nyss var låååångt fram i tiden nu plötsligt är väldigt nära, och jag insåg att jag och Vilma ju de facto ska ner till Tyskland nu på onsdag! Jättetrevligt ska det bli, framförallt att träffa Anni och Timo och lilla Saima, men också att få promenera alla mina gamla älskade promenadvägar! Det här med att ha hund (och till på det vara en liten promenad-nörd) gör att man hinner lära känna en stad- och framförallt den gröna delen av en stad – väldigt bra.
Sen ska det bli kul att se om någon kommer ihåg mig. Kebabkillen som lärde mig mitt första tyska ord; knoblauch (stavning?). (Vitlök betyder det iallafall, och jag kunde lika gärna ha sagt ”knölval” tillbaka, för ungefär så likt lät mina första härmningsförsök. Nå, en månad senare så satt där i hjärnbarken, inövat och fastetsat!) Eller kanske postkillarna på vår gamla gata. Dom som fått kånka in allt från enorma paket med felbeställda saccosäckar (får väl erkänna att just den var mitt fel) och fått försöka förklara diverse postärenden för en åländska som envisades med att prata svensk-tyska helt övertygad om att det ”typ är samma språk, lite olika stavning bara”. Dessutom hann jag ju även med att öppna för dem iförd enbart underkläder när jag trodde det var min midwife (typ barnmorska/sjukskötare). Och nejdå, inte bara vår lägenhetsdörr, utan i mitt relativt nyblivna-mamma-tillstånd där bröst inte var bröst utan matredskap så skuttade jag i all hast hela vägen ner till porten. (Som sagt, det hade väl inte direkt hänt idag, men man blir ju lite smått, eh, ”kroppsneutral” i och med hela det här gravid-, förlossnings- och amningsperioden.)) Men ja, våra postmän brukade då glatt hälsa på mig även när dom kom körandes i bil på helt andra gator än just vår gata. Man kan väl säga att vi hann skapa en slags relation. 🙂
Som sagt, det känns som att resan kom lite mitt i allt, men det ska bli väldigt roligt!
Nu äts här helgfrukost med allt på bordet och som vanligt även allt för många val. Man kan ju aldrig begränsa sig utan MÅSTE ha smakat på allt (och gärna lite extra av allt). Som tur är så har vi inga tider att passa förrän klockan två, då vi ska och klappa lammungar (!), så det känns helt okej att bara glida in söndagsmorgonen med en rund och go matmage 🙂
Puss och kram!
Jag och K på vår spontanmiddag häromkvällen. Som ni ser dracks det vatten istället för vin, fint det med 🙂
