Vilma gillar stora fordon. ”ÅÅÅÅÅ!” tjuter hon förtjust när vi möter allt från lastbilar till grävskopor eller traktorer. Och fortsätter sedan med ”TOOOR!” (stor) och sätter händerna dramatiskt mot huvudet i en ”men titta HUUUR STOR ÄR DEN RIKTIGT!?”-gest. Det jag då insåg häromdagen när vi var på väg hem från dagis och vi möter en ”toooor lastbil!”, är att ju jag eventuellt framstår som lite, eh, konstigt? för de chaufförer vi möter. Dels har vi mörka rutor där bak så man ser inte Vilma utifrån, dels så är ju vårt kommunicerande framåtvänt i det avseendet att jag inte tittar på henne när vi pratar (jag måste ju titta på vägen). Däremot är jag rätt duktig på att dramatiskt titta och peka på de stora fordonen och tjuta ”traaaAAktor!!”, med öppen mun och ena handen på huvudet (ni vet, man snappar ju rätt snabbt upp ett beteendemönster från sitt umgänge – i mitt fall då Vilmis som sitter mer stora ögon och pekar på vårt möte).
Och ja, det var då mitt i ett sånt här tjut jag fick ögonkontakt med en lastbilschaufför när vi var påväg in i en rondell häromdagen. Jag entusiastiskt pekande med stora ögon – han lätt häpet tittande tillbaka. ”Jo hej hej på dig med(??)”
Idag har vart en ljuuuuuvlig dag. Förutom en tidig och härlig morgonprom har det ätits lunch med tjejer, hållits i en två veckors bebis (väldigt ovant och väldigt fint), bullfikats, njutits av sol och nu kvällsmysts med min make (avslutar lite formellt med korrekta epitet här tänkte jag, make och maka som vi ju är). Gällande bebisen så blir det väldigt påtagligt vad en bebis verkligen ÄR, hur snurrigt det där än kan låta. Jag tror att det är lätt att bara tänka ”jag vill ha en bebis” (lite som att tänka ”jag vill ha ett hus/semester/gifta mig/osv”, att det lätt blir abstrakt), men sen när du verkligen håller i den där hjälplösa lilla gulleskrutten så känner man (eller känner inte) JA jag vill ha en sån här! Kan tänka mig att det är mer svårrealaterat för någon som inte har barn än, att det liksom kan kännas väldigt, väldigt fint – men också väldigt konstigt och läskigt. Hursomhelst, jag kände då JA! Jag vill också ha en sån där liten igen! (Och som tur är närmar sig även nästa ivf-försök småningom. :))
Ha en fin lördag! Puss!
V skypade med sin mommi (farmor på finska) och åt blåbär.
