Livet är inte de dagar som passerar, utan de dagar man minns.
Ett uttjatat och rätt klichéaktigt ordspråk, kan tyckas. Men jag känner att det är rätt genomtänk också. Genomtänkt och sant. Ni vet ju själva, vad kommer man egentligen ihåg från februari i år, förutom de dagar när man gjorde nåt speciellt? Eller för att dra det ett steg längre – vad minns man från februari 2014??
Nu är det dock inte så att varje dag kan bestå av resor, middagar, kärleksdejter, shopping eller bestigande av Mount Everest. Men jag tror det är viktigt att dels ha lite roliga aktiviter inbokade i kalendern (annars blir det aldrig av) och dels göra sånt man tycker om. Varje vecka. Gärna oftare.
För vet ni vad, precis när jag tog mitt exempel med februari så insåg jag att mars förra året är en månad jag kommer ihåg så otroligt bra. Jag reste inget speciellt (även om jag förvisso bodde i Tyskland så det i sig var väl lite ”annorlunda”), men vi hade ett helt otroligt väder och jag skapade mig själv en vardagsrutin med löpning, gymnastikträning och solande i ett litet skogsområde i närheten av var vi bodde. Det VAR verkligen vardagskvalitet, och jag kommer nog alltid hålla dom där gamla tågspåren där jag övade handstående och vår tomma äng där Coco jagade fåglar, jag solade och Vilma sov väldigt varmt om hjärtat. <3
Med det sagt så tänkte jag även berätta att mitt hurtiga jag vaknade halv åtta imorse och redan hunnit med intervaller på löparbanorna och lite annat träningsskoj. Jag tänker att den relativt lilla tid jag har kvar innan det är dags för ivf och träningsförbud igen ska jag åtminstone göra minnesvärd, och inte till en blaha-period där jag bara gick och väntade och var allmänt omotiverad att göra något då det ”ändå inte var någon vits”. Så, majmånads mål är att skapa ett fint minne kring löparbanorna på WHA. Pga min jäkla hälsporre blir det ingen långlöpning, men intervaller tänker jag köra och det är ju minsann effektivt det med! Nu kanske inte ni får samma energi och glädje från träning som jag gör, men ta ett annat mål då! Kanske blir det en sockerfri månad där ni prövar en ny sallad eller någon annan ny (glutenfri? vegetarisk? asiatisk?) -maträtt nån gång i veckan? Kanske börja stretcha en kvart varje kväll? (Om inte annat för att inse hur fruktansvärt stel man hunnit bli sedan man var liten, haha.)
Nej men verkligen, jag tror det är bra och fint att ta vara på veckorna, och inte bara låta dem rinna iväg. Jag har ju haft lite väl mkt med allt nu på senaste, men jag är så glad över att jag hunnit med lite resor här emellan, dessa kommer jag ju alltid att komma ihåg! Mitt mål är dock att ha en vardag som jag också vill och kommer minnas. 🙂
Ha en fin dag! Här blir det fotbollsmatch för K och jag ser verkligen fram emot att gå och titta. Sport och idrott alltså, det är ju onekligen något speciellt med det där. Jag älskar och beundrar alla idrottsmän (och kvinnor!) som tränar, tränar och tränar för att kunna presterar på en sådan hög nivå. Det är uppoffring, disciplin och en jäkla mental styrka det!
Nedan en bild på mig som jag skickade till min golfnörd här hemma nu när vi var i Marbella. Jag har faktiskt börjat fundera lite mer på om jag skulle försöka mig på ett green card, men det tål att tänkas på ännu. Som sagt, det där med mental styrka när man missat bollen även den tionde gången.. jo hej jo. Haha.
