Älsk köpte en ny dator idag och sådär pojkaktigt ivrig som bara vuxna män kan bli när dom fått någon ny elektroniksak att leka med så slog han med stor förväntning upp sin nya buddy direkt vi kom hem. För att 30 sekunder senare ge ifrån sig ett första förvånat ”alltså vad är det här nu?”
Vilket följdes av en timmes humörsvängningar med allt från total uppgivenhet till krigsförklaring. Och tillbaks till uppgivenhet.
Vad var problemet? Jo, vid första inloggningen krävdes en registrering med en email adress. Och han kunde inte göra snabel a. (Även små problem kan vara stora problem.)
Nu är iallafall snabela frågan löst, en lycklig bf leker vidare men sin toy och jag är plötsligt otroligt påläst inom olika kortkommandom för diverse tangentbord. (…) Vad är det man brukar säga, ingen kunskap är dålig kunskap?
Ikväll ska jag laga äppelpaj med mandelmjölstäcke. Har en väldigt tydlig vision av det hela och jag har Mycket. Höga. Förväntningar. (Ni vet sådär som när man i lågstadiet andfått ivrigt vattnade sitt mjölkkartongspåskgräs för att invänta Den Stora Förvandlingen.) Skriver ner receptet om det blir bra, annars låtsas vi att det här inlägget inte existerat.
Puss!
Nu undrar ni kanske hur denna bild är relaterade till inlägget? Och det är den inte.
Därmot är den relaterad till mig, och hur jag känner mig nuförtiden. Magen har kommit från ingenstans och för att se mina fötter får jag ligga i soffan och spreta med benen. Men precis som min look-a-like så gillar jag läget, och ser det som en rätt behaglig sysselsättnig.