Det blir ju onekligen mest graviditetsprat här i bloggen nu. Kanske inte helt märkligt med tanke på min situation, och framförallt med tanke på att mitt liv utöver detta är tämligen non-existing för tillfället. Det börjar vara sådär att jag inte längre vet om jag vill att hon hålls där inne, för det här tillståndet börjar bli lite tungt. Jag har dessutom börjat få såna sammandragningar bara av att stå upp i några minuter att tårarna kommer. Inte för att jag är ledsen, utan för att det kan spänna så att jag bara ligger och andas.
Nå, vi får se. Jag håller humöret än. Idag boostade jag det även med att gå loss på internetshopping. Jag hör ju till den kategorin människor som utan tvekan kan ”köpa lycka”. Ni skulle sett mig idag bara. Noll bekymmer, inte en tanke på att det skulle vara jobbigt att ligga invalidiserad och med sammandragningar från helvetet utan fullständigt nöjd och belåten med mina hemklickningar. Jag blev till och med så mycket uppe i varv att jag började spela lite Bob Marley.
Här är lite magbilder. Har inte haft någon ordning på det, och dom blir ju aldrig tagna på samma ställe eller i samma kläder ändå. Jag tycker den ser mycket mindre ut än i verkligheten. Men ni kan ju tex tänka er att mina boobisar som ser tämligen små ut där nätt och jämt går i en E kupa (tungt och jobbigt som tusan, tack gode gud för sport toppar!) men då förstår ni proportionerna. 😀
Och ja. 37 dagar till beräknat förlossningsdatum. Egentligen. Sen är ju jag en annan historia då, och just nu känns det som att 7 dagar är snudd på vad jag orkar med. Rygg, höfter, sammandragningar – och framförallt detta v ä n t a n d e! Nej tack, kom nu snartsnart lilla babygirl!
Ignorera mina sockor och bakgrunden, haha. Jag kämpade redan som det var med att stå upp och posera för detta 🙂
