Jag är så lycklig som får bo ihop med den man jag älskar, efter 3 års väntar, längtan och saknad så bor vi äntligen ihop! Vi är något eget, vi är en egen liten familj och skapar en egen värld med våra egna vanor. Det är en underbar känsla och jag måste nypa mig själv i armen varje morgon för att fatta att det är sant.
Men ändå så kan man sakna distansförhållandet vi hade ibland, för vet ni hur härligt det är att längta efter någon? Sakna någon så hjärtat blöder och sedan få träffa denna personen. Den känslan är härlig och det pirret i magen kan nog inget slå, när man väl står där i varandras armar.
Men att bo så långt ifrån varandra är också fruktansvärt jobbigt.. Det tär verkligen på en.. Och det kan bli många missförstånd.. Och tårar..
Nu vet vi, och alla andra, att det är vi två, bara du och jag. Alltid du och jag och man behöver aldrig tveka. Du är min själsfrände och jag älskar dig mest av allt på denna jord E.N <3