Jag måste berätta en rolig men pinsam sak för er som hände i morse när jag stod på tunnelbanan in till stan.
Vagnen vinglade till och med det även jag. Jag fäller ut armarna för att hålla balansen och råkar slå till en kille i huvudet. Bara det känns ju lite si så där. Värre var att den unga killen hade tupé så den far fram över hans ögon så han måste rätta till den. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt men han blängde surt på mig. Det värsta är att jag när jag är rädd eller när jag helt enkelt är i obekväma situationer börjar skratta. Det gjorde jag även då. Gud vad jag skämdes!