Fortsättningen på berättelsen när jag träffade Bingo Rimér. Det var vintern år 2000.
Jag hoppade nästan hem från gymmet av glädje. Det var för bra för att vara sant att en av mina största favoritfotografer här i Sverige hade gått fram till just mig för att säga att HAN ville fotografera mig!
Jag strålade som en sol när jag öppnade dörren till min pojkväns lägenhet. Kvittrade fram vad som hade hänt. Jag försökte låta oberörd men jag var säkert som en öppen bok för jag fick mest en dämpad reaktion av min kille som inte alls förstod vad som skulle vara så speciellt med den där fotografen.
Jag höll det inom mig men det bubblade och pirrade. Jag drömde om min fotografering.
Det gick några veckor och jag började misstro att han skulle kontakta mig tills han en dag ringde mig. Jag låtsades vara skönt avslappnad när han frågade om jag kunde göra en plåtning med Paulo Roberto. När jag insåg att jag verkligen INTE kunde göra en plåtning den dagen som fotograferingen skulle ske så tänkte jag att nu är det kört, nu tror han att jag inte är så intresserad och kommer tycka att jag är omständig.
Jag behövde inte oroa mig allt för länge för snart kom dagen då jag chansen dök upp ännu en gång. Först blev jag lite besviken för det kom fram att det skulle vara en svensexa och killen som skulle gifta sig skulle agera fotograf och inte Bingo.
Jag förberedde mig hela dagen. Jag tror aldrig jag varit så mån om att vara perfekt. Varje hårstå skulle ligga exakt som jag ville det och jag sminkade hela kroppen så det skulle se gyllenbrun och jämn ut. Samtidigt var det viktigt att allt såg naturligt ut så ingen kunde känna av hur mycket jag upplevde det som min dröm besannades.
Min pojkvän kommenterade att han aldrig sett mig så fin innan jag hoppade in i taxin. Jag offrade till och med på mig en taxi för att inte något skulle kunna sabba hur fin jag gjort mig. På den tiden så var jag väldigt snål mot mig själv så det var en stor sak bara det.
Jag stod utanför Bingos port och hämtade andan. Jag hörde rösterna där inne. Det var många killröster och glada skratt och jag tog modet till mig. Knackade på dörren och väntade.
– Men, tjeeeena Marie! Hö hö hö!
Bingo öppnade med sitt bredaste leende.
Jag hade handsvett men nu gällde det att inte visa sig något annat än säker på sin sak.
Vi satte oss vid Bingos köksbord. Jag och alla killarna. Jag hade en vit tight byxdress på mig med dragkedja framtill.
Bingo började berätta för killarna hur en plåtning gick.
Först frågar ni tjejen hur långt hon kan tänka sig att gå. Om hon kan tänka sig att vara topless eller om det stannar vid bikinibilder.
Men, Marie här som är van hon går ju med på topless så log han och alla tittade på mig. Jag nickade och log men någonstans så hade jag inte riktigt bestämt mig för vilken gräns som var okej för mig och van var jag verkligen inte. Inte heller ville jag sätta Bingo i en konstig sits så därför ville jag inte ens reflektera om det han sa stämde eller ej.
Sen började killen som skulle gifta sig fotografera mig under Bingos bevakning.
Så ja, så drar du ner dragkedjan lite till och lite till. Tänk sex.
Jag kämpade mot min egna blyghet och fixade fotograferingen till allas belåtenhet. Som jag uppfattade det åtminstone.
Killarna gick vidare och kvar var jag med Bingo och hans assistenter. Jag tror faktiskt det var Johnny Wohlin som var i studion, eventuellt Svante Tegner och kanske Filip Cederholm men som sagt så visste jag inte vilka de andra var så därför har jag inte stenkoll på det nu.
Då säger Bingo de magiska orden:
– Nu ska jag köra en testplåtning med dig!
Jag knöt handen av glädje för mig själv så skrek jag hurra men stammade fram:
– Jaha (lite likgiltigt) så det blir ändå en plåtning?
Självklart skulle det bli en plåtning på Bingoviset nu när det visat sig att jag gjort ett så bra jobb på svensexan.
Fortsättningen ska jag kanske berätta om vid ett senare tillfälle… Vill ni höra mer?

Hej Marie!
Ja okey, kan jag val forsta iofs. Kan nog vara lite annorlunda att vara forfattaren och inte lasaren nar jag tanker efter. For vi lasare kanner lite som om man kanner dig pa nagot vis… Medans du egentligen inte vet nagot mer om oss an det vi skriver i kommentarerna.
Kram!
MER MER MER=)!! du är underbar
JA!!!!! Såklart!! Men vänta inte så länge snälla! 🙂
Kram från en trogen läsare
MARIE!! Du är och har alltid varit en utav mina favorit bloggerskor. Det har hänt att jag varit bort från din blogg ett bra tag ibland, men jag hittar alltid tillbaka med glädje och stort intresse. Det är något med dig som är så fruktansvärt karismatiskt äkta att hela jag får en underbar känsla. Harmoni, glädje och alla fina ord skulle inte räcka till att beskriva lyckan då du skrivit ett riktigt "marie-inlägg". Jag bara rent utav älskar din blogg. kramis Calvin
jaaaaaaaaaa och snälla låt det nte gå så långt tid som denna gång…skynda skynda med restenoch heeeela historian =) kram
JAAAAAAAAAAAAAA de e klart :D:D:D:D såå spännande
Om vi vill! Låt höra 🙂