← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
Marie Plosj

Kära dagbok 10 November


Kära dagbok…


Jag vaknade med hjärtat fullt av kärlek. Mina drömmar var vackra. Jag drömde om vackra tavlor, utställningar och fjärilar. Jag drömde om min älskade kille. Han får mig att känna att mitt hjärta ska spricka och svämma över honom. Jag kan nästan känna frustration över hur mycket jag vill berätta för honom hur mycket han betyder för mig. Tycker jag säger det till honom ofta men om han egentligen skulle veta så skulle det låta som jag talade i tungor.


Trots mitt fina uppvaknande så har jag haft en tickande bomb inom mig idag. Jag har känt mig irriterad på allt och inget. Jag kände mig arg när dörrarna på tåget inte öppnade tillräckligt snabbt. Jag kände mig ilsk när rösten i högtalaren pratade för högt. Jag hade lust att sparka till papperskorgen som jag gick in i för självklart stod den i vägen. Vissa dagar är bara så. Hormonella karuseller är svårt att hålla i styr. Innan jag kom till jobbet så fick jag ett så sött sms av min kille som handlade om en överraskning. När jag kom till Color Box så låg en liten ask inslagen i presentpapper till mig och i den lilla asken så låg ett litet halsband till mig. Jag blev jätteglad och satte på mig halsbandet omedelbart.


När jag stod och dammade i hyllorna så kommer min goda vän Christopher Krusell förbi som tittat in och sett mig jobba och slita. Vi snackade lite och jag fick hälsa på hans söta syster. Någon timme senare så dyker Jessica Kling upp. En del av de tre musketörerna. Hon köpte lite smink av mig och hon hann bara försvinna en kort stund innan hon kom tillbaka med Rose-Marie som även hon var sugen på att bli snyggare med vårt smink. Efter jobbet hade jag tänkt att jag skulle åka på ett möte om ett framtidsprojekt men personen i fråga hade fått förhinder så jag åkte till Liljeholmens galleria istället. Gud vad fint det blivit där. Det känns som jag vill hänga där ofta. De har till och med en butik så jag kan köpa mina målargrejer utan att behöva ta mig allt för långt från hemmet.


Det är helt tyst i lägenheten nu. Jag orkar inte sätta på musiken och jag orkar inte gå och hämta min mobil som är på ljudlös. Vet inte varför jag känner mig så trött/lat. Jag kommer trots min trötthet lyfta mig från stolen om någon sekund. Ta en bild på mitt halsband om min hals och skicka till min älskling. Jag har säkert chocklad runt hela munnen för jag var bara såååå sugen efter maten.


Tjing tjong medaljong!