Mitt i fikan denna regniga grådaskiga måndagsmorgon tittar jag på min telefon och ser att den lyser (kör ju alltid ljudlös)
Tar upp den och tittar på skärmen och ser ett ansikte med ett härligt leende
Hm, känner inte igen mig själv men så ser jag ju att det är Malin min yngsta dotter. Ringer från Mellbourne
Och dessutom via Face time som jag aldrig använt förut därav min tekniska förvåning
Sååååå kul att se och prata med henne för första gången på nästan tre veckor.
Jag bjöds på en rundvandring i lägenheten somd de bor i för närvarande och även en titt på utsikten
Vilken lycka denna måndag!!!
Oj, vad härligt att få höra hennes röst!