{"id":1453,"date":"2014-01-12T13:39:19","date_gmt":"2014-01-12T12:39:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/?p=1453"},"modified":"2014-01-12T13:42:19","modified_gmt":"2014-01-12T12:42:19","slug":"vi-ar-som-snokristaller","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/2014\/01\/12\/vi-ar-som-snokristaller\/","title":{"rendered":"Vi \u00e4r som sn\u00f6kristaller"},"content":{"rendered":"<p>Tv\u00e5 sn\u00f6kristaller kan aldrig likna varandra. Precis som vi m\u00e4nniskor. Kristallens grundstruktur \u00e4r sexkantig och man har sett b\u00e5de tre- och tolvgrenade sn\u00f6kristaller. Trots detta har man f\u00f6rs\u00f6kt att klassificera sn\u00f6kristallerna. Det senaste \u00e4r studien av Magono och Lee som lyckats f\u00e5 ihop 80 olika typer av sn\u00f6kristaller.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1454\" aria-describedby=\"caption-attachment-1454\" style=\"width: 442px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/website-flakes4.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-1454\" src=\"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/website-flakes4-452x680.jpg\" alt=\"Ingen sn\u00f6kristall \u00e4r lik den andra. \" width=\"452\" height=\"680\" srcset=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/website-flakes4-452x680.jpg 452w, https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/website-flakes4-199x300.jpg 199w, https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/website-flakes4.jpg 682w\" sizes=\"auto, (max-width: 452px) 100vw, 452px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1454\" class=\"wp-caption-text\">Ingen sn\u00f6kristall \u00e4r lik den andra.<\/figcaption><\/figure>\n<p>F\u00f6r att klassificera en kristall kan du titta och j\u00e4mf\u00f6ra en kristall p\u00e5 ditt f\u00f6nster med en av de i tabellen nedan.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1455\" aria-describedby=\"caption-attachment-1455\" style=\"width: 670px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/magono-lee-titled.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-1455\" src=\"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/magono-lee-titled-680x508.jpg\" alt=\"Choji Magono var professor p\u00e5 Hokkaido Universitetet i Sapporo Japan och  C. W. Lee var hans student. \" width=\"680\" height=\"508\" srcset=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/magono-lee-titled-680x508.jpg 680w, https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/magono-lee-titled-300x224.jpg 300w, https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/files\/2014\/01\/magono-lee-titled.jpg 1370w\" sizes=\"auto, (max-width: 680px) 100vw, 680px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1455\" class=\"wp-caption-text\">Choji Magono var professor p\u00e5 Hokkaido Universitetet i Sapporo Japan och C. W. Lee var hans student.<\/figcaption><\/figure>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tv\u00e5 sn\u00f6kristaller kan aldrig likna varandra. Precis som vi m\u00e4nniskor. Kristallens grundstruktur \u00e4r sexkantig och man har sett b\u00e5de tre- och tolvgrenade sn\u00f6kristaller. Trots detta har man f\u00f6rs\u00f6kt att klassificera sn\u00f6kristallerna. Det senaste \u00e4r studien av Magono och Lee som lyckats f\u00e5 ihop 80 olika typer av sn\u00f6kristaller. F\u00f6r att klassificera en kristall kan du &#8230; <a title=\"Vi \u00e4r som sn\u00f6kristaller\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/2014\/01\/12\/vi-ar-som-snokristaller\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Vi \u00e4r som sn\u00f6kristaller\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6622,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1453","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6622"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1453"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1453\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}