{"id":2387,"date":"2014-11-29T23:57:33","date_gmt":"2014-11-29T22:57:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/?p=2387"},"modified":"2014-11-30T17:38:39","modified_gmt":"2014-11-30T16:38:39","slug":"jag-vill-minska-hudcancern-i-hela-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/2014\/11\/29\/jag-vill-minska-hudcancern-i-hela-varlden\/","title":{"rendered":"Jag vill minska hudcancern i hela v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"

Vet ni att solskyddsfaktorn dvs. SPF uppfanns 1962 och idag anv\u00e4nds den fortfarande \u00f6ver hela v\u00e4rlden som en riktlinje p\u00e5 skydd mot solbr\u00e4nna.<\/p>\n

Om man fr\u00e5gar n\u00e5gon hur den fungerar eller ska skydda mot solbr\u00e4nna, s\u00e5 \u00e4r det knappt n\u00e5gon som vet.<\/p>\n

Hur som helst, mannen som uppfann det hela heter Franz Greitner och hans id\u00e9 var att man f\u00f6rst m\u00e5ste s\u00e4tta sig i solen med en klocka och se hur l\u00e4nge det tar innan huden blir r\u00f6d i solen. S\u00e4g att man blir r\u00f6d efter 8 minuter, d\u00e5 ska man multiplicera 8 minuter med solfaktorn p\u00e5 solskyddflaskan man har. Om det st\u00e5r SPF 10 s\u00e5 blir det 8 x 10 = 80 minuter. Detta \u00e4r d\u00e5 tiden man kan sola s\u00e4kert utan att br\u00e4nna sig. SPF 10 skyddar dig med 90% fr\u00e5n att br\u00e4nna i dig solen och 1962 fanns det inga solskyddfaktorer som var h\u00f6gre p\u00e5 marknaden \u00e4n SPF 10 eftersom det redan var tillr\u00e4ckligt med skydd.<\/p>\n

Med \u00e5ren blev m\u00e4nniskorna mer oroliga f\u00f6r hudcancer och solskyddtillverkarna \u00f6kade faktorerna till 15, 20, 25, 30, 40, 50 och mer.<\/p>\n

Problemet blev d\u00e5 att grundtanken p\u00e5 skyddet med SPF inte l\u00e4ngre gick att r\u00e4kna ut d\u00e5 skyddet i % inte korrelerar med solkyddsfaktorn, SPF. T\u00e4nk er om SPF 10 ger 90% i skydd, ja d\u00e5 \u00e4r det knappast mycket skydd kvar fr\u00e5n SPF 10 till 50 i %, eller hur? Man kan helt enkelt inte r\u00e4kna ut ett s\u00e4kert skydd l\u00e4ngre.<\/p>\n

Men ingen har kommit p\u00e5 en ny l\u00f6sning och flera l\u00e4nder \u00f6ver hela v\u00e4rlden har fortfarande som lag att alla solskyddsprodukter m\u00e5ste ha den skyddande faktorn SPF p\u00e5 flaskan med solkyddskr\u00e4men.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inga hudl\u00e4kare l\u00e4ngre f\u00f6rklarar hur man ska r\u00e4kna ut SPF. Det enda dom kan s\u00e4ga \u00e4r sm\u00f6rj in dig ofta, undvik solen mellan klockan 12 till 15 och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

N\u00e4r jag blev tillfr\u00e5gad om jag kunde att ta fram ett solskydd s\u00e5 t\u00e4nkte jag att n\u00e5got inte stod r\u00e4tt till. Ingen f\u00f6rstod sig p\u00e5 SPF och skyddet mellan faktor 30 och 50 var bara 1% mer. Hur m\u00e5nga st\u00e5r inte idag framf\u00f6r hyllan med solskydd och velar mellan faktor 30 och 50 fast\u00e4n det inte \u00e4r mer skydd i 50 \u00e4n 1%!!<\/p>\n

Inte s\u00e5 konstigt att alltfler f\u00e5r hudcancer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. SPF \u00e4r missledande, vilseledande, oriktig, falskt och f\u00f6rr\u00e4disk.<\/p>\n

\u00c5r 2012 utvecklade jag en helt ny metod som kommer att revolutionera hela solskyddsindustrin, Patent SE 536 450 C2; Method and device for determination of safe tanning time.
\n<\/em><\/p>\n

P\u00e5 flaskan med solskydd finns en UV-sensor som p\u00e5 en sekund m\u00e4ter hur stark solen \u00e4r n\u00e4r man riktar den mot solen. D\u00e5 ser man om solen \u00e4r svag, medel, stark eller extrem. Bredvid finns en tabell som visar exakt hur l\u00e4nge man kan sola beroende p\u00e5 solstyrkan och hudtypen. \u00c4r du r\u00f6dh\u00e5rig tillh\u00f6r du hudtyp 1, blond med bl\u00e5 \u00f6gon 2, brunh\u00e5rig 3 och olivf\u00e4rgad hud med svart h\u00e5r 4.<\/p>\n

Metoden \u00e4r testad i Sverige under 2 \u00e5r och vi har s\u00e5lt den p\u00e5 apoteket, kliniker och webben. Den fungerar och \u00e4ntligen kan alla sola s\u00e4kert utan att skada eller br\u00e4nna sin hud i solen. Metoden kommer att licensieras till alla solskyddtillverkare som vill ta ansvar f\u00f6r sina kunder och hj\u00e4lpa dom att skydda sig mot faran av hudcancer som \u00f6kar snabbare \u00e4n all annan cancer. Sedan \u00e5r 2000 har fallen f\u00f6rdubblats \u2013 och sjukdomen tar cirka 500 liv i Sverige om \u00e5ret.<\/p>\n

Jag beh\u00f6ver allt st\u00f6d jag kan f\u00e5 f\u00f6r det \u00e4r en stor industri d\u00e4r ute som inte \u00e4r l\u00e4tt att handskas med…<\/p>\n

\"Om<\/a>
Om du vill k\u00e4nna dig s\u00e4ker i solen testa den f\u00f6rsta patenterade Sun Control som visar hur l\u00e4nge du kan sola utan att skada din hud.<\/figcaption><\/figure>\n
\"Solskyddsfaktorn<\/a>
Solskyddsfaktorn uppfanns 1962 av Franz Greiter, grundaren till Piz Buin.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vet ni att solskyddsfaktorn dvs. SPF uppfanns 1962 och idag anv\u00e4nds den fortfarande \u00f6ver hela v\u00e4rlden som en riktlinje p\u00e5 skydd mot solbr\u00e4nna. Om man fr\u00e5gar n\u00e5gon hur den fungerar eller ska skydda mot solbr\u00e4nna, s\u00e5 \u00e4r det knappt n\u00e5gon som vet. Hur som helst, mannen som uppfann det hela heter Franz Greitner och hans … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6622,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-2387","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2387","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6622"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2387"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2387\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2387"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2387"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinarichter\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2387"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}