{"id":84,"date":"2011-10-21T09:10:00","date_gmt":"2011-10-21T08:10:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/2011\/10\/21\/hitta-din-balans\/"},"modified":"2011-10-21T09:10:00","modified_gmt":"2011-10-21T08:10:00","slug":"hitta-din-balans","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/2011\/10\/21\/hitta-din-balans\/","title":{"rendered":"Hitta din balans"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Alltför många människor lägger idag ned alldeles för mycket tid på att bli starkare, snyggare, mer vältränade och så vidare. Det har nästan börjat bli normalt att man ska träna 7 dagar i veckan och väga sin mat. För vissa som mig till exempel som är en riktig träningsnörd tycker jag en dag skulle kännas inkomlett om jag INTE fick träna och sköta min kost men det betyder inte att jag anser att alla i hela samhället borde sträva efter att leva så.<\/div>\n

<\/p>\n

Det kan bli en oerhörd inre stress för en människa att försöka tvinga sig till att träna som en elitidrottare speciellt  om personen i fråga varken har gener, förutsättningar eller möjligheter att leva som en elitidrottare. En elitidrottare lever ofta på sin träning. Han\/hon har inget annat jobb och kan därför lägga all sin tid och allt sitt fokus på att bli så bra han\/hon bara kan bli. Inom flera idrottar (dock såklart inte fitness\/bodybuilding) får majoiriteten av alla elitidrottare lön för att utföra detta och det är där min poäng kommer in.<\/div>\n

<\/p>\n

Jag ser fler och fler människor som lägger allt mer tid och pengar på gymträning och då framförallt av estetiska skäl. Det är absolut inte fel att ta sin träning på allvar – tvärtom men det är en väldig skillnad mot att nästan bli besatt och att träningen kontrollerar ens vardag.<\/div>\n

<\/p>\n

Hur mycket jag än älskar min träning så kommer alltid min flickvän, mitt jobb, min familj och mina vänner gå före den. Det är väl kanske lite det som skiljer mig från en person som verkligen satsar allt och verkligen vill vinna. Jag hade en sådan vilja förr i tiden när det gällde de sporter jag var aktiv i (fotboll, innebandy, bandy, handboll) men när det kommer till gymträning och tävlande i athletic fitness så är det inte lika viktigt för mig. Jag har inga planer på att bli proffs inom denna sport, framförallt för att det inte finns några proffs alls utan alla som tävlar gör det för egna pengar och vinnaren får endast äran. Ära skulle iofs vara nog för mig om jag lyckades vinna men vad jag försöker förmedla är att en sport som mer är som en hobby aldrig kommer få mig att offra något som betyder mycket för mig.<\/div>\n

<\/p>\n

Jag vill aldrig vakna upp en morgon och känna att jag måste ut på morgonpromenad. Att jaag måste äta just den mängden av just det livsmedlet vid exakt den tidpunktenl Att jag måste träna 3 pass per dag och gå och lägga mig vid ett särskilt klockslag.<\/div>\n

<\/p>\n

Jag vill vakna upp med ett leende och känna att fan idag känner jag för en morgonpromenad. Är jag inte hungrig när jag kommer hem så äter jag de jag skulle ätit till frukost tillsammans med lunchen. Känner jag inte för att träna på kvällen utan polarna vill ha tv-spelskväll ja då skiter jag i träningen och tar igen den nästa dag istället. Det är såhär jag vill leva och det var precis så jag gjorde under förra årets tävlingssatsning och då lyckades jag få till en helt okej tävlingsform trots att jag inte levde under tvång, svält eller inre press.<\/div>\n

<\/p>\n

\"\"<\/div>\n

Jag hade förmodligen kunnat bli ännu mer rippad, gjort ännu fler chins\/dips och varit i ännu bättre form om jag kört precis lika strikt och maniskt som många andra tävlande gör men för mig så dög denna dagsform alldeles förträffligt och jag slapp göra några stora uppoffringar. <\/p>\n

Jag beundrar de tävlande som verkligen går all-in cch har ett sånt jobb som tillåter dem att göra det. Jag är bara inte beredd eller har möjligheten att göra det kanske på samma sätt. Med mitt hektiska liv där veckorna ofta utgörs av minst 60h jobb (ibland även 70h) ska jag vara glad om jag ens lyckas klämma in ett träningspass om dagen. Att hinna med 2 pass samt en morgonpromenad är oftast otänktbart speciellt nu när jag idag till exempel vaknar upp i Luleå och snart ska flyga vidare till Göteborg. Jag försöker sköta min kost till 100% och det funkar allt som oftast bra men det som kan bli svårt med resten. Hade jag varit tvungen så hade jag såklart löst det men som jag sa tidigare så är jag inte beredd att offra så mycket för att bli bäst på något utan jag nöjer mig hellre med att må bra och ha en fungerande vardag och en inre stressnivå som är kontrollerbar.<\/p>\n

Träning kommer alltid vara hälsa för mig. Jag vill träna för att må bättre. Att träna uteslutade av estetiska skäl är inget jag rekommenderar utan se till att träna stenhårt, sköt kosten och lev livet så kommer resultaten ändå att komma på det estetiska planet.<\/p>\n

Vill man såklart leva inrutat och verkligen bli bäst, ha det hårdaste sexpacket och vara störst, bäst och vackrast bör man kanske först fråga sig själv varför man vill det? Är det för att imponera på tjejer\/killar eller få allmänhetens respekt? Är det av dessa anledningar tycker jag att man är fel ute men vill man göra det för att man älskar det och för att man vill bli bäst stödjer jag det till 100% för då har man gjort en ärligt val och därmed hitta en balans i livet som funkar för just sig.<\/p>\n

Ha de gott allesammans!<\/p>\n

TRÄNA HÅRT<\/em>
<\/em>
TRÄNA TUNGT<\/em>
<\/em>
TRÄNA SMART<\/em><\/p>\n

TRÄNA RENT!<\/strong><\/span><\/div>\n


\/Axon<\/strong>
martin@idrottsskadecenter.com<\/a>
www.martinlöwgren.se<\/div>\n

<\/p>\n

\"\"<\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alltför många människor lägger idag ned alldeles för mycket tid på att bli starkare, snyggare, mer vältränade och så vidare. Det har nästan börjat bli normalt att man ska träna 7 dagar i veckan och väga sin mat. För vissa som mig till exempel som är en riktig träningsnörd tycker jag en dag skulle kännas … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1225,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-84","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1225"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=84"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/84\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=84"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=84"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/martinlowgren\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=84"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}