L.
Om jag skulle få vara en bokstav skulle den vara L. Jag vet inte exakt varför men jag tror att min själ, när den är och strövar bland bländande vita moln, blir som ett kursivt L. Jag gillar att skriva L med penna, med pensel, med kritor, med fingret på en dimmig ruta…
Fladdrande Silkesjal, lavendel och smekande vind. Hjärtat känns
tyngdlös och beyond sorg och sår, ur ryggen växer det stora mäktiga
vingar och min kropp är hel, naken, vacker..Jag vill leva….Jag kan
flyga….Jag hoppar från moln till moln och är otroligt lekfull, det
har jag alltid varit…My mind är i kontakt med Gud och jag är hans
barn, min GUD. Livet. Där man är älskad oavsett, där förlåtelse och
barmhärtighet fyller tryggheten om att få vara, få leva få upptäcka som
ett barn, för barn är alla vi. Kunna få gråta, kunna känna
återupplevelsens brunn och dricka vattnet som en ritual av
pånyttfödelse, och hoppa upp på molnen igen med samma entusiasm och
glädje. Dela denna glädjen få andra att hoppa på molnen, leka
kurragömma eller bara att få sjunga ut..hela vägen ner till Jorden och till
himlavalvet.
Jag är i revolution. Jag håller på att stänga en dörr, som jag haft
öppet sedan februari 2001. Den här dörren har jag stått öppen med hela
min kraft och jag har stått med båda mina ben och hållt den uppe med
mina händer, och jag vet hur uttorkad jag har varit på tårar, svett och
blod. Det har tagit skada på min rygg (Lejoninnans känsligaste punkt),
mina lungor,mina stämband, mitt hjärta mitt sinne, min kvinnlighet, min
flickighet, min ålderdom. Ja. JAG HAR GETT ALLT. Givit hämningslöst.
Passionada like chilii, melankolisk som Sade,intense som choklad, mjuk
som vitt silke, sensuell ingivelse som Jaqueline Ignacio.
Wrong time, wrong moment simply bad timing, då det finns annat i vägen för kommunikation, kreativitet, utveckling och finputsning av och till Kärleken.
Varje individ har sina behov att fylla, och drömmar att
uppå, något utav det roligaste och mest spännande på hur det kommer gå,
men ibland så kostar det. Det är alltid någon eller något som förloras
i jakten på lycka och fame, något som måste offras eller någon som
måste lida. Varför? Är vi människor så enmäktiga? För det är ju inget
jag precis kommit på utan det sägs överallt, jag trodde inte på det
bara, Jag trodde man kunde få allt när man erkligen vbestämt sig för att jobba på det.
Men vilken utmaning det är att inse att det inte är så. Man kan inte kompromissa sitt hjärtans röst, sin andes förvirrning, sin kropps begär. Jag kan inte kompromissa jämdställdhet, det är mitt ansvar som kvinna år 2009. För framtiden och för Historian.
Man kan inte kompromissa sitt mission in life, i got it.
Nu gäller det. På en enda dag så kan självförtroendet skadas, men kan
byggas upp lika snabbt igen. Som igår fick jag flerfaldiga kommentarer
som fick mig att vakna som den där molnhoppande nakna unga kvinnan med
vingar idag. Och jag Tackar David Fridfors som tyckte jag skriver bra,
Eunici a Fortes påminde mig om min storhet och en helt oväntad överraskning av Marlene Jacobs
som uttryckte sig så timeat om hur sexig hon tyckte jag var och att
alla andra had nothing on me. YYYYEEEEYYYY. Tack medmänniskor på denna
planet som med små medel hjälpt mig att vakna med lust att hoppa idag,
och på det blir jag självfallet en gladare människa som sprider vidare
kärleken och livets cirkel av kärlek och evolution fortsätter att fylla
brunnen med återupplevnads vatten som vi alla behöver dricka av då och
då.
Diamond Rain./Jaqueline Ignacio
Du är lovely…
Vad skulle livet vara utan dig min underbara älskade vän?! Du ger mig inspiration, goda råd och ny kraft…
Love you!!