Man klagar, visst..November smyger sig på med tankar om mörker, värmeljus, julafton och skor som tål slask..eventuellt så börjar man även drömma sig bort till varmare breddgrader eller till och med bokar in sig på en resa..och jag tänker..ska jag fortsätta betala av Brasilien resan beräknat att åka den 28 dec med barnen eller ska jag åka ensam til La? Och är jag redo att åka till La? Vill ju ha mer skinn på näsan vad gäller att gå på filmauditions och provfilmningar så jag inte blir helt osäker och rädd och överanalyserar allting och glömmer att agera inifrån kärnan..nä..inte riktigt redo, jag menar jag ska på min första provfilmning på torsdag,..ska bli intressant och kul! Pluggar en hel del på replikerna så jag inte ska tappa bort mig..ska spela en kvinnlig polis! Rooooooooliiigt….Ville ju egentligen inte berätta med min blogg är typ som en substitut för dagbok fast ändå inte.
Tänk om man skulle bli riktigt privat och berätta hur dåligt man mår ibland och dela sorgsna och pinsamma historier i tro om att det är bara emellan en själv och tangenterna. Eller att man misstänker att man har svininfluensan när det bara visar sig vara en helt vanlig förkylning, bara för att man vill leva i hoppet om att ”det händer inte mig”. Ja, tänk om man kunde vara så ärlig och säga att man faktist tittade på bröstcancergalan och grät och fick alla uppenbarelser men inte donerade en spänn tills man kunde vinna en bil när man ringde in för 10 kr per samtal och att det slutade att man ringde för 60 kr och blandade spelsuget med charity?
I en fantasivärld där det skulle bli en helt ny religion att ständigt gå runt och vara ärlig så skulle det nog innebära en hel del nya attityder och nya kommunikationsfärger att utleva.
Men det är ju därför vi är satta på denna komplexa planet, att utleva och leva, lära sig nya saker utforska nya tankar, små steg blir till stora förändringar och stora förändringar leder till ansvar, visdom och olika nyanser till färger man redan hade.
Fly always/ ms Jaqueline