Har både längtat och fasat inför semestern. Längtat för att slippa vissa saker som får mig att må riktigt dåligt, men fasat över att ha tid till att tänka på andra saker som får min att må riktigt dåligt. Ja – mitt liv går inte riktigt ihop just nu. Ni kanske förstår mitt dilemma?
Saker och ting har börjat gå något bättre. Har väl haft lite mer ”tur” på sistone. Men de två största sakerna som påverkar mig enormt just nu, får mig fortfarande att må dåligt. Den ena av de är ju detta med min pojke/graviditet, den andra kan jag tyvärr inte skriva om här på bloggen (men jag tror att ni fattar vad jag menar :)). Det är svårt, för jag känner mig som satt på paus. Som att jag är i en mardröm som jag bara väntar på att bli väckt ur. Annat i mitt liv verkar gå bättre, men det hjälper inte riktigt. För det andra kvarstår. Jag hade kunnat ge bort allt jag har för att ändra på det. Jag hade gjort det utan tvekan på en sekund.
Planerade i alla fall första dagarna av semestern så att den skulle börja bra. Men en grej precis innan sabbade det och min ångest och stress nivå steg åt taket. Var ingen bra start. Men jag har blivit bättre på att hantera sådant så dagen efter blev lite bättre och slutade faktiskt bra, det var då jag fixade håret och fotbollen =) Idag känns det faktiskt hyfsat bra, även om det ligger en gnagande oro bakom. Kanske släpper den så småningom. Jag är ju trots allt ledig, så kanske lyckas man varva ner.
Bilder från när jag var på middag & bio med Juans mamma och hans brors tjej för några veckor sen =)
