Har nyss varit hos kuratorn. Skönt att få komma dit och prata. Känns som det lättar en del. Dessutom var jag helt nere innan jag kom dit, men efter att ha fått en del tips och råd från henne känns det mycket bättre. Fick faktiskt riktigt bra råd för hur man kan hantera allt med jobbet när man kommer tillbaka efter en händelse som denna. Det gav mig en del bekräftelse och lite utav en ”aha känsla”.
Kuratorn tyckte dessutom att det var helt okej och att jag var redo för en ny graviditet =) Vi pratade mycket om att bara för att man fortfarande sörjer, behöver det inte betyda att det kommer påverka negativt en ny graviditet. Hon sa att nästa graviditet aldrig kommer bli som en vanlig graviditet, det kan det inte bli, efter detta som hänt, men att det heller inte behöver vara fel. Det kommer ju inte vara min första graviditet eller mitt första barn. Vad som har hänt, har hänt. Och oron kommer jag inte kunna hålla borta efter en sådan händelse. Hon sa att jag bara måste lära mig att hantera det och leva med det. Det var skönt när hon allt det. Det tar bort mycket av pressen och oron som jag har på mig själv inför nästa graviditet.
Efteråt var tanken att gå till Wayne´s Coffee för lite frukost (det finns på sjukhuset). Tänkte sitta där och skriva lite också (har mer än en timme kvar tills jag måste till jobbet). Älskar det stället, skön musik. Och mysigt att bara sitta ensam med sina tankar och fika. MEN det kändes för jobbigt. Det var en massa spädbarn där. Helt nyfödda. Vissa fortfarande i kuvöser. Och jag började böla. Så jag köpte snabbt frukost och åkte hem istället. Plus så hade jag glömt mina hörlurar hemma, och idag klarar jag mig inte utan musik.
