Har inte mått bra de sista dagarna, så har inte orkat blogga. Men nu börjar jag sakna bloggen lite. Tänkte att jag börjar med en kort uppdatering.
Är förbi ÄL (tror jag) så om ca 1,5 vecka kan jag börja testa igen. Men denna gång känns det annorlunda. Känns overkligt att jag skulle bli gravid. Har nästan mentalt ställt in mig på att det inte kommer att ske inom en snar framtid. Har nästan inte lust att testa ens. Orkar inte se ett minus igen. Vet inte, kanske låter bli att testa och ser vad som händer helt enkelt. Jag lär väl märka om jag blir gravid ändå…
För tillfället är det svårt att hitta något att vara glad för. Har tappat lusten för allt. Svår att hitta ett syfte just nu. Känns som att jag bara gör allt rent mekaniskt, går upp, går till jobbet… Hade velat krypa ner i min säng och stanna där ett halvår. Jag kanske inte är så stark som jag trodde. Det kanske inte går att vara så stark som jag trodde. Och jag är arg. Jag kan inte ens längre säga varför jag är arg. Bara så fuckin arg. Och det känns som att ingen förstår.
Än en gång kommer den,
längtan
En saknad efter något mer,
något som skulle varit mitt
En längtan efter andetag,
som skulle varit ditt
Du finns i drömmar,
i tankar och hjärta
Men din saknad i verklighet,
är det som smärtar
Tro mig när jag ber,
när jag blundar och ler
Det är din närhet,
dina händer,
ditt ansikte jag ser