Åhh nu är det bara 7 dagar kvar tills jag går på mammaledighet!! Plockar ut lite semester först och sen går jag två månader innan. Hade situationen sett annorlunda ut hade jag nog försökt jobba fram tills en månad innan. Men detta år har varit hemskt. Och jag mår fortfarande inte helt bra. Hur jag kom tillbaka en månad efter att jag förlorat min pojke kan jag nu i efterhand inte förstå. Eller jo, jag var rädd för att vara ensam hemma, för att tappa förståndet och inte kunna lita på mig själv. Men jag behövde nog vara hemma. Tar man inte den tid man behöver släpar det bara efter. Och i och med att jag gick från en jobbig situation till en annan enormt stress- och ångestfylld miljö, blev allt bara kaos. Jag har lyckats stå ut på något vis men bara för att jag hållit fast vid tanken att snart, snart är jag ledig (och för att det är viktigt för mig att kämpa). Jag behöver nu komma i kapp mentalt, varva ner, vila upp mig och få tid till att tänka och greppa allt. Jag vill ha tid till det innan min lille kommer. För då kommer jag ha fullt upp med honom och jag vill kunna ge honom den fokus, uppmärksamhet och lugn som han behöver. Så jag har beslutat mig för att gå två månader innan. Så att jag har tid att förberedda mig på alla sätt och vis. Sen vet jag ärligt talat inte om jag hade klarat jobba mycket längre. Jag har så ont att de 8 h på jobbet känns verkligen som en plåga.
Fick en mysig pyjamas av Juans mamma i julklapp som är perfekt nu när jag är gravid. Bytte den till en storlek S så att jag får plats i den nu (första gången som jag inte får plats i en XS haha). Älskar att den har shorts, mina fötter och ben BRINNER under nätterna nu när jag är gravid. Nu ska jag och lillen somna skönt i min mjuka pyjamas 😀 Hoppas mina orakade ben inte syns på bild haha Godnatt!
