Under den första perioden av barnets liv uppfattar barnet sig själv som centrum för allt, det är en egocentrisk period som barnet befinner sig i. Barnet saknar förmåga att se sig själv som enbart en del av resten av världen och ser saker utifrån sitt eget perspektiv och situation. Med tiden utvecklar barnet denna förmåga, men det intressanta i detta är hur länge denna process pågår och om den någonsin blir fulländad. Det är inget annat än naturligt att utgå från sin egen situation, men det kan också ha en negativ effekt i vissa fall.
Under de sista åren har jag varit inget annat än uppslukad av mina egna erfarenheter. Förnuftigt har jag kunnat förstå att andra har sina egna liv och problem, precis som jag, men känslomässigt har jag varit consumed (hittar inget bättre ord på svenska) av mina egna känslor och av ilska mot omvärlden för allt jag finner orättvist. Det är egentligen ingenting som är konstigt på något vis, det är väl en naturlig reaktion för många och det är det som har lett mig till den insikt som jag nu har kommit till. Men på många vis kan det förstöra en människa och göra en väldigt självdestruktiv. Man klandrar ofta andra och lägger skuld på yttre omständigheter för sådan som man känner har varit orättvist och man vill ofta visa detta. Jag vill påpeka att jag inte på något vis menar att underminera det som vi människor går genom. Skulden må mycket väl ligga i yttre ting. Men oavsett det, oavsett hur mycket ilska man har inom sig, oavsett hur mycket man vill uttrycka den och visa att världen har varit orättvist mot en – så tjänar det ingenting till, utan alla de negativa känslorna som man bär runt på kommer inget annat än att förstöra för en själv. Livet kommer att fortsätta och andra har sina egna bekymmer att fokusera på. Man kan antingen låta sig att älta eller så kan man försöka att släppa negativa känslor, oavsett vilket så är det ingen annan än enbart du som kommer att förlora eller gynna på det.
Så idag, 25 år gammal, börjar jag verkligen förstå hur liten man är i denna värld. För många kan detta låta negativt, men för mig är det en befriande tanke – för jag vet att det är bara jag själv som kan ansvara för min egen lycka nu.
”Like” if you like, knappen finns nedan =)
Tack Byron, kommentaren uppskattas och kul att du läser 🙂 Ja, det kommer säkert fler 🙂
Denna var det bästa du skrivit hittils.
Glad att du har fått insikt som hjälper dig.
Något vi alla behöver. Bara kanske olika saker men inte mindre viktigt oavsett vad det är.
Hoppas du delar med dig fler aha ögonblick.
Det är soul food people need.
Kram