Vecka 40 är här. Shit! Känns skrämmande, är nervös men samtidigt är jag så förväntansfull. Oron kring förlossningen finns där men tankarna upptas mycket av själva graviditeten nu. Så det är ju bra.
Jag mår faktiskt bättre nu. Smärtan i ryggen/sida har släppt till en stor del, ilar bara till ibland om jag går för mycket. Utslagen är också borta (övertygad om att mina hormoner blev lite knäppa bara). Var ju på kontroll igår och allt såg bra ut. Vi spelade in hjärtljuden också 🙂
Det som däremot har ökat nu är förvärkarna och en molande ”mensvärk” hela tiden. Och ett himla tryck neråt. Är grymt trött och grinig också. Känner mig tung och slut. Och så är det en himla väntan nu… vill han ska ligga så länge han behöver men samtidigt vill jag att han ska ut NU. Och att inte veta heller NÄR det ska ske är jobbigt. Man kan inte planera något. Bara vänta…….
