Jag kan inte förstå hur fort tiden har gått. Känns som att det var nyss som jag satt höggravid och väntade på BF och undrade om jag skulle gå över till april. Helt plötsligt är det maj och jag har en fyra veckors bebis i famnen.
Denna tidpunkten för ett år sen kändes det som att allt sattes på paus. Som att tiden vägrade gå framåt. Jag kunde inte ens föreställa mig att jag någonsin skulle komma fram till en tidpunkt där man faktiskt fick ha en liten i famnen. Men nu är vi här. Nu är vi här. 