{"id":5365,"date":"2014-05-11T21:53:36","date_gmt":"2014-05-11T19:53:36","guid":{"rendered":"http:\/\/missjojo.spotlife.se\/?p=5365"},"modified":"2014-05-11T21:53:36","modified_gmt":"2014-05-11T19:53:36","slug":"jag-behover-sorja-dig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/2014\/05\/11\/jag-behover-sorja-dig\/","title":{"rendered":"Jag beh\u00f6ver s\u00f6rja dig"},"content":{"rendered":"

Har inte m\u00e5tt s\u00e5 bra den sista veckan. K\u00e4nns som att sorgen \u00e4r en process som g\u00e5r i olika steg och f\u00f6r\u00e4ndras hela tiden. Detta \u00e4r det sv\u00e5raste jag n\u00e5gonsin har g\u00e5tt genom.<\/em> K\u00e4nns som mitt psyke testas som aldrig f\u00f6r. Jag trodde det skulle blir l\u00e4ttare, vilket det ibland \u00e4r, men emellan\u00e5t blir det sv\u00e5rare.\u00a0Jag \u00e4r inte lika stressad \u00f6ver att bli gravid igen l\u00e4ngre, som jag var f\u00f6r bara n\u00e5gon vecka sen. Det \u00e4r klart att jag verkligen vill (mer \u00e4n n\u00e5got annat jag velat f\u00f6rut), men det \u00e4r en skillnad p\u00e5 att vilja n\u00e5got j\u00e4tte mycket<\/em> och p\u00e5 att vara stressad<\/em> \u00f6ver att vilja n\u00e5got j\u00e4tte mycket. Jag f\u00f6rst\u00e5r nu varf\u00f6r jag var s\u00e5 stressad.<\/p>\n

Jag blev riktigt nere efter att ha f\u00e5tt brevet fr\u00e5n kyrkan. Men p\u00e5 n\u00e5got ironiskt s\u00e4tt var det bra. F\u00f6r n\u00e4r k\u00e4nslor kommer fram till ytan, det d\u00e5 man kan bearbeta de. N\u00e4r jag kom tillbaka fr\u00e5n sjukrivningen f\u00f6rs\u00f6kte jag att \u00e5terg\u00e5 till det \u201dnormala\u201d. Vara stark och optimistisk. Som att det var en sak som man kunde komma \u00f6ver, bara s\u00e5<\/em>. Men det g\u00e5r inte. Det \u00e4r en komplicerad process som tar tid. ”Det normal” som fanns kommer aldrig vara det samma igen. Kanske kommer \u201ddet normala\u201d med tiden igen, men det blir ett nytt<\/em> normala i s\u00e5 fall. Ett nytt normala som jag f\u00e5r l\u00e4ra mig att leva med. Erfarenheter f\u00f6r\u00e4ndrar oss och det \u00e4r bara fel att f\u00f6rneka det. Det \u00e4r d\u00e5 vi m\u00e5r d\u00e5ligt.<\/em> F\u00f6rst\u00e5r ni hur jag menar?<\/p>\n

Jag vet nu, som sagt, varf\u00f6r jag var s\u00e5 stressad. Jag hade \u00e5ngest, jag hade panik, jag hade skr\u00e4ck, jag k\u00e4nde terror \u00f6ver tomheten utan dig. Jag ville f\u00e5 tillbaka den k\u00e4nsla av att k\u00e4nna dig, i mig<\/em>. Jag s\u00f6rjde inte sj\u00e4lv graviditeten i sig (gravid vet jag att jag kommer bli igen), jag s\u00f6rjde avsaknaden av dig<\/em>, av just det barn som jag bar p\u00e5. Jag vet att ett barn aldrig ers\u00e4tter ett annat, men undermedvetet f\u00f6rsvann all f\u00f6rnuft och logik – jag ville bara ha tillbaka det som jag hade f\u00f6rlorat. Jag vill det fortfarande. Jag \u00e4r desperat efter dig.<\/em> Men jag vet nu att ett nytt barn inte tar bort det som h\u00e4nde. Ett nytt barn \u00e5terst\u00e4ller inte allt till det normala. Ett nytt barn, kommer inte vara du. Det g\u00e5r inte. Vad som har h\u00e4nt, har h\u00e4nt. Och dig f\u00e5r jag aldrig mer tillbaka.<\/em> Det kn\u00e4cker mitt hj\u00e4rta n\u00e4r jag s\u00e4ger meningen f\u00f6r mig sj\u00e4lv, men det \u00e4r sanningen. N\u00e4r jag f\u00f6rstod detta, sl\u00e4ppte stressen och paniken lite. Kanske beh\u00f6ver jag denna tid f\u00f6r att bearbeta sorgen? Kanske beh\u00f6ver jag f\u00e5 gr\u00e5ta \u00f6ver dig och sakna dig. F\u00f6r en ny graviditet kommer inte ta bort eller p\u00e5skynda sorg processen, den kommer finnas d\u00e4r parallellt under en l\u00e5ng tid. Jag kommer bli den lyckligast n\u00e4r en ny bebis finns i min mage, jag kommer v\u00e4lkomna honom\/henne och lova allt som jag lovade min pojke. Men k\u00e4rleken f\u00f6r min pojke, den kommer inte att f\u00f6rsvinna, den kommer ha en egen plats. Mitt hj\u00e4rta kommer rymma k\u00e4rlek f\u00f6r b\u00e5da mina barn.<\/p>\n

I slutet av denna m\u00e5nad skulle jag g\u00e5 p\u00e5 mammaledighet. Juli b\u00f6rjar n\u00e4rma sig. Du skulle komma d\u00e5.<\/em> Det blir tyngre och tyngre, ju n\u00e4rmre det blir. Ibland \u00e4r tyngden s\u00e5 stor att de k\u00e4nns sv\u00e5rt att andas. Hur ska jag klara detta?<\/em> Hur ska jag klara dagen d\u00e5 du skulle komma, min pojke? \u00c5hh vad jag hade \u00e4lskat dig. Vad jag \u00e4lskar dig.<\/em><\/p>\n

Var inte arg lilla mamma,
\njag var tvungen att g\u00e5.
\nN\u00e4r dom klippte banden,
\norkade inte mitt hj\u00e4rta att sl\u00e5.<\/em><\/p>\n

\u00c4lskade pappa,<\/em>
\n mitt liv blev s\u00e5 kort.<\/em>
\n Ta hand om varandra,<\/em>
\n n\u00e4r jag flyger bort.<\/em><\/p>\n

Jag vet att ni gr\u00e5ter<\/em>
\n och det finns ingen tr\u00f6st,<\/em>
\n men lyssna till era hj\u00e4rtan<\/em>
\n och ni kommer h\u00f6ra min r\u00f6st.<\/em><\/p>\n

Jag finns inte bland er,<\/em>
\n men jag finns \u00e4nd\u00e5.<\/em>
\n Jag h\u00f6r era b\u00f6ner<\/em>
\n och \u00e4lskar er s\u00e5!<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Har inte m\u00e5tt s\u00e5 bra den sista veckan. K\u00e4nns som att sorgen \u00e4r en process som g\u00e5r i olika steg och f\u00f6r\u00e4ndras hela tiden. Detta \u00e4r det sv\u00e5raste jag n\u00e5gonsin har g\u00e5tt genom. K\u00e4nns som mitt psyke testas som aldrig f\u00f6r. Jag trodde det skulle blir l\u00e4ttare, vilket det ibland \u00e4r, men emellan\u00e5t blir det … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":4920,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-5365","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-anglabarnavbruten-graviditet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4920"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5365"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5365\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/missjojo\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}