När går skrytgränsen? När vet man när man skryter? När går liksom gränsen mellan att säga något som har hänt som man tyckte var kul och när man upprepar saker 100 gånger? Jag vet inte själv var skryt gränsen går det är därför jag tänkte ta upp det.
Det finns personer som jag har träffat på som säger att man skryter när man säger att man har gjort något kul i helgen. Men jag har även träffat på personer som säger att efter 10 gångers upprepan på samma dag så skryter man. Så min fråga är, när skryter man? Finns det någon gräns?
Jag tycker sällan någon skryter. Jag tycker att man ska glädje sig och vara glad åt andra också och inte vara så självisk och bara tänka på att det jag gör är kul och det ska alla andra ta del av men om någon annan vill säga något roligt till mig så tänker jag inte lyssna, det fungerar inte. I min värld så ska man ta del av vad andra gör och glädja sig för den personen.
MEN….
Jag tycker att man skryter när man berättar något kul som man tex har gjort och sen avbryter personen mig när jag berättar vad jag har gjort och berättar sin historia som är så ”mycket´´viktigare en min. Det är att skryta i min värld. Jag avskyr när folk avbryter mig och vill försöka få sig själv så mycket ”bättre´´”lyckligare´´osv vilket inte stämmer.