Uppvaknandet

För drygt 2 år sedan satt jag på golvet i mitt dåvarande hus och skruvade ihop en IKEA-byrå. Helt plötsligt tappade jag en skruv som rullade iväg och la sig tillrätta en lagom bit bort från mig. Jag sträckte mig efter skruven och kände hur min mage tog i låren samtidigt som jag blev omotiverat andfådd. Denna lilla rörelse, att sträcka sig efter en skruv var oerhört ansträngande, nästan omöjlig då magen satte stopp för att kunna luta sig tillräckligt långt fram. För en person som i hela sitt liv har varit aktiv, full av energi och i bra form blev detta ett brutalt uppvaknande.

Det hela började egentligen ytterligare 2 år tidigare. Jag vaknade en vårnatt av att det gjorde extremt ont i höften. Då smärtan inte gav med sig uppsökte jag ett par dagar senare en läkare, detta var början på en lång process med läkarbesök, felaktiga diagnoser och frustration. Nu i efterhand kan jag känna chock över hur lätt läkarna avfärdade en ung människa, i bra form, som knappt kunde gå 100 m eller sova på nätterna.

8 månader senare hade jag turen att träffa en smärtspecialist som gjorde en ordentligt utredning och kom fram till att jag hade intensiva benmärgsödem. Han gav mig medicin och smärtan började sakta ge med sig, det dröjde dock mer än ett år innan jag var helt smärtfri och började känna mig som mig själv igen. Under den tiden hade jag haft en massa sömnlösa nätter och desto fler kvällar med tröstätande, detta resulterade i en viktuppgång på ca 20 kg.

Den 14 februari 2013, ett par dagar efter missödet med den tappade skruven, bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv igen. Jag tog mig till mitt lokala SATS-center och registrerade mig. Jag hade packat med mig träningskläder och påbörjade min träningsresa genom att delta på ett danspass. De följande 7 dagarna gick jag tillbaka varje dag och körde ett gruppträningspass om dagen.

Efter min första intensiva träningsperiod var det dags att träffa en PT, då detta ingick i medlemskapet. Jag hade inte ägnat valet av PT någon större tanke utan tog en som fanns tillgänglig en tid som passade mig. Jag möts av en vältränad ung kille som ställer en massa frågor för att kunna hjälpa mig på bästa sätt. Psykiskt hade jag inte riktigt hängt med i mitt fysiska förfall utan svarade utifrån min gamla fitness-nivå. När jag drog till med att jag kan göra 20 st armhävningar på tå tyckte PT:n att det var upp till bevis. Självklart kollapsade jag och landade på ansiktet redan vid första armhävningen. Förnedrad stampade jag hemåt. Så fort jag kom innanför dörren rev jag sönder träningsupplägget som PT:n hade satt samman åt mig och satte mig ner på hallgolvet och storbölade.

En vecka senare hade jag slickat såren och kommit fram till ett beslut. Jag tänkte inte ge upp, jag tänkte minsann visa den jävla PT:n att han hade fel. Han skulle inte få besegra mig! Jag återvände till gymmet och kom fram till en plan tillsammans med honom. Vi bokade in 2-3 PT-timmar i veckan och jag fick en hel del stöttning vad gäller kost och egen träning. Jag bestämde mig för att investera allt på träning det året för att försöka få tillbaka min kropp och den jag en gång varit. Detta innebar att jag fick vara utan allt annat, dvs inga resor, shopping, restaurangbesök eller annat som kostade pengar.

Beslutet att börja träna med @emilullerholm som PT är det bästa jag tagit! Han har stått ut med en massa gnäll, tårar, skäll, bortförklaringar och skit i ren allmänhet. Trots detta har han alltid stöttat mig, trott på mig och sett till att vara mer tjockskallig än mig och på så vis tvingat mig att ständigt utvecklas.

Nu står jag här 2 år senare, starkare än någonsin och tänker göra ett försök att förverkliga mina drömmar. Vi börjar med ett par fitnesstävlingar och ser om jag lyckas ta mig hela vägen i mål. Vad slutmålet är vill jag inte berätta om riktigt än med jag kan säga så mycket som att det är bilden nedan som väckte drömmen.

Tack för att du orkat läsa hela mitt långa inlägg. Jag ville förklara bakgrunden så att du ska förstå vad som driver mig. Imorgon ska jag berätta om min promenad från Stockholm till Karlstad som jag genomförde med 20 kgs övervikt, den du!