Äntligen….fick svar på  högskole ansökningarna idag och har blivit antagen till vård och stödsamordnar programmet i Karlstad , jag fattar inte riktigt än att det är sant. Har sökt i många år olika utb och ej kommit in. Men nu…nu är det dags . Jag är så lycklig ,  man får helt enkelt aldrig aldrig ge upp. Det kommer alltid en dag då det är dags, min kom idag 🙂  Huvudvärken kom som ett brev på posten, har varit så spänd när jag väntat och nu släppte allt. Fast det skiter jag rent ut sagt i. Väl värt en huvudvärk.

Ligger i sängen och ler. Tacksam.

Jag var 19 när jag fick äldsta dottern.  gick i gymnasiet och hoppade då av. Blev 20 och fick mitt andra barn. När flickorna var 2 och 3 började jag läsa upp och läsa in alla betyg jag saknade, det tog 1,5 år av hårt slit. Vid 26 fick jag mitt tredje barn och hade endast matteB kvar att läsa upp. När hon var ett tag jag tag i saken, jag har dyskalkyli så jag lovar att matten var ett helvete, men det gick. Många ansökningar och många avslag senare föddes vårt fjärde barn, en son , dagen innan min 30 års dag, och nu vid 30 ska jag alltså läsa på universitet . Helt jävla underbart helt enkelt . Vi hörs i morrn ciao