Jag vill att det ska fungera. En balans vill jag ha. Inte en dag upp som en sol & nästa ner som en pannkaka. Mitt självförtroende svajar rejält just nu & jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig. Varför kan det inte bara få vara lite lätt & kännas lite bättre?
Men jag tror att vi alla behöver falla många gånger här i livet. Det är sådant som hör till & det är sådant som behövs för att rensa tankar, lära sig av det vi gör & av våra misstag. Man måste vara nere på botten för att kunna uppskatta toppen. Det är på detta vis vi alla utvecklas som människor, tar ett nytt kliv framåt i livet & förhoppningsvis blir vi även klokare. Lär oss av våra misstag & ser nya möjligheter ur stunden.
Man ska lära sig känna efter & tänka över allt som har hänt i det förflutna. Inte älta. Men lära sig av de, fundera över & låta de smälta in. Sätta streck för allting & sen börja om.
Just nu är jag inne i en svacka, riktigt depp period där det egentligen inte finns någon huvud anledning, utan jag bara känner mig nere. Så är det ibland, sånt är livet. Just nu behöver jag bara vila upp mig & tänka efter. Planera hur jag ska agera.
