Är det nu man faktiskt måste sätta sig ner och samla allt man varit med om under sommaren, summera varenda dag och acceptera att skolan börjar. Typ nu. Att hösten ytterst snart är här och att sommarkvällarna som inte varit, inte kommer. Är det dags för det nu? Redan?
Jag är rädd för att tiden går så fort. Sommarlovet var här och över några ögonblick senare. Nu sitter jag här och tänker på va fan jag har gjort?
Nu är det dags att packa väskan, ställa alarmet and put on a happy face och gå till skolan.
Gymnasiet. Imorgon börjar gymnasiet. Helt sjukt när jag tänker på det.
Asså jag är spänd, nervös, taggad. Vill inte alls börja samtidigt som jag i nästa sekund vill. Men tanken på skola, plugg, tidiga morgnar – ger mig ångest på riktigt. Jag älskar friheten man har under sommaren. Ingen skola att tänka på, inget stress över plugg eller inlämningen man inte har tid till att göra. Kunna tjäna pengar och sen slösa upp dem snabbare än vinden. Att vara fri till livet och göra precis vad som faller en i smaken. Jag älskar det.
Mitt sommarlov har varit grymt. Inget som förra sommaren, men grymt. Har fått resa, jobbat mycket. Små turer till DK, till stugan. Umgåtts med vänner, festat, badat, hängt på stranden. Varit upp till sena klockan och sett på solnedgången. Grillkvällar. Legat ute på studsmattan och kollat serier ända till natten slår över till dag. Oh helt underbart. Får världens lyckorus när jag tänker på det.
Just nu är jag så kär i livet. Oh jag hoppas hösten blir lika bra. Trots att skolan kommer emellan…
Jag börjar faktiskt bli lite rastlös och få kli i fingrarna, så det kanske ska bli skönt att börja skolan igen. Jag vet inte….
Kommentarer är stängda.