Hej hopp gummisnopp, I’m BACK. Tror jag, just nu är jag iallafall. Har rent ut sagt upplevt dem hitintills värsta dagarna i mitt liv. Helt ärligt har jag mått så fruktansvärt dåligt. Verkligen tappat de, och gått TOTALT vilse. MEN, med stöd av speciellt två (underbara*fina*osjälviska*etcetcetc) människor mår jag bättre.
Den här gången har jag verkligen inte jobbat för att komma tillbaka, mest gråtit och grävt ner mig i de. Det har varit ”heart break” listan på spotify och långa nätter stirrandes in i vägen, sen tröttna jag på de och inbillade mig att jag var bra, på med ”fakka ur” listan och sena nätter ute. Men springa ifrån sina problem eller puta undan dem funkar inte, allt kommer springandes tillbaka var man än gömmer sig. Med tiden löser sig vissa saker, och det är så skööönt och underbart när man verkligen märker av de. Så tid. Tid är det mest värdefulla vi har. Egentligen är tid allt vi har.
Det är långt ifrån BÄST, men det fungerar nu. Inte riktigt hemma, trygg än, men på väg.