![\"PicMonkey](\"http:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/files\/2016\/12\/PicMonkey-Image4.jpg\")
<\/a>2 <\/strong>0 1 <\/strong>7. <\/strong>Timmarna r\u00e4knas ner och f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r kv\u00e4llens festligheter b\u00f6rjar…\u00a0\n<\/strong>Jag kan inte f\u00f6rst\u00e5 att \u00e4nnu ett \u00e5r har passerat\u00a0f\u00f6rbi.\u00a0<\/strong>Ett bra \u00e5r, och samtidigt ett d\u00e5ligt \u00e5r – men mitt b\u00e4sta \u00e5r i stora drag.<\/p>\n
Emellan\u00e5t har jag m\u00e5tt s\u00e5 himla d\u00e5ligt. Men jag har alltid hittat ljuset i m\u00f6rkret och k\u00e4mpat mot demonerna i min kropp. Det \u00e4r inte n\u00e5gra st\u00f6rre hemska h\u00e4ndelser som skett under \u00e5ret, mestadels\u00a0i mitt huvud, hur jag sj\u00e4lv m\u00e5r, min \u00e5ngest, min stress, mitt d\u00e5liga minne. Det \u00e4r mitt m\u00f6rker. Jag tror att min stress \u00e4r boven till mitt m\u00e5ende, jag har kronisk stress som p\u00e5verkar mitt minne och mitt psyke negativt. Men aldrig ska jag sluta k\u00e4mpa f\u00f6r att det en dag ska f\u00f6rsvinna. Jag \u00e4r en lugn och harmonisk m\u00e4nniska, men med ett litet t\u00e5lamod och v\u00e4ldigt l\u00e5g t\u00e5l – och stressniv\u00e5. Jag har hittat n\u00e5gra knep som fungerar f\u00f6r min kropp under \u00e5rets g\u00e5ng, det b\u00e4sta \u00e4r att ha struktur och ordning, samt veta vad som m\u00e5ste g\u00f6ras under en dag. Jag brukar planera mycket, men \u00e4r \u00e4nd\u00e5 v\u00e4ldigt spontan, det enda jag planerar \u00e4r skola och tr\u00e4ning, men noggrant. Min hj\u00e4rna och kropp beh\u00f6ver struktur och ordning f\u00f6r att g\u00e5 runt. Men att\u00a0m\u00e5 d\u00e5ligt\u00a0h\u00f6r till livet. Om det inte vore f\u00f6r de d\u00e5liga och negativa h\u00e4ndelserna i v\u00e5ra liv hade vi, dels, inte uppskatta det positiva s\u00e5 mycket och inte heller varit de personerna vi \u00e4r idag, med v\u00e5ra\u00a0erfarenheter och h\u00e4ndelser som format oss, till precis den\u00a0m\u00e4nniskan vi \u00e4r just i detta \u00f6gonblick. Oavsett hur l\u00e5ngt ner man fallit finns det alltid m\u00f6jlighet till att resa sig, alltid. Vi alla sl\u00e5r botten men det viktigaste \u00e4r v\u00e4gen tillbaka. Det finns inga problem, endast utmaningar. Utmaningar att ta sig an, och vinna \u00f6ver.<\/p>\n
Detta \u00e5ret \u00e4r det f\u00f6rsta \u00e5ret jag haft en v\u00e4ldigt speciell m\u00e4nnsika vid min sida, varje dag, min pojkv\u00e4n David<\/strong>. Vilket har varit helt underbart. Vi blev tillsammans den 01 december 2015, och firade 1 helt \u00e5r detta \u00e5ret, f\u00f6r en m\u00e5nad sen ungef\u00e4r. Min\u00a0k\u00e4rlek till honom \u00e4r beyond words, helt obeskrivlig. Vad hade jag gjort utan denna m\u00e4nniska? Att ha en som alltid bryr sig, som f\u00e5r en att le, att falla om och om igen bara genom att titta in i hans \u00f6gon, att \u00e4lska honom\u00a0mer \u00e4n n\u00e5got annat, – det \u00e4r det h\u00e4ftigaste och mest magiska jag varit med om, och \u00e4r med om. Jag tror inget annat \u00e4n att vi kommer st\u00e5 sida vid sida resten av v\u00e5ra liv. Alltid tillsammans. Vad som f\u00e5r en m\u00e4nniska att utvecklas \u00e4r att v\u00e5ga. Och jag v\u00e5gade \u00e4lska David. Det va inte sv\u00e5rt, men jag har alltid varit lite r\u00e4dd, trott\u00a0det skulle vara sv\u00e5rt. Jag var s\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r att bli k\u00e4r innan jag blev det. Nu \u00e4r det de b\u00e4sta som h\u00e4nt mig. DET B\u00c4STA.<\/p>\n Detta \u00e5ret har varit s\u00e5 himla bra. Vilket \u00e4r det man ska komma ih\u00e5g och ha\u00a0med sig i minnet. Det k\u00e4nns s\u00e5 l\u00e5ngt att blicka tillbaka till b\u00f6rjan av \u00e5ret. Det k\u00e4nns verkligen som en evighet sen, 1 \u00e5r. Jag har varit i \u00c5re detta \u00e5ret, i februari. Vilket var s\u00e5 himla skoj. I sommars var jag i huset i Spanien, f\u00f6rsta resan n\u00e4r D ocks\u00e5 var med. Midsommar kommer jag ih\u00e5g var skit kul. Valborg var verkligen kul med. Det \u00e4r s\u00e5 mycket som har h\u00e4nt. Och jag har v\u00e4xt s\u00e5 otroligt mycket som m\u00e4nnsika k\u00e4nner jag. Jag \u00e4lskar \u00e4ntligen mig sj\u00e4lv, vilket \u00e4r min st\u00f6rsta framg\u00e5ng detta \u00e5ret. Jag tycker att jag \u00e4r fin, (sj\u00e4lvklart finns det dagar jag k\u00e4nner f\u00f6r att b\u00e4ra\u00a0en p\u00e5se \u00f6ver huvudet om\u00a0jag tvunget ska g\u00e5 ut) f\u00f6r det mesta k\u00e4nner jag mig fin<\/strong>. Jag har accepterat mig sj\u00e4lv. \u00c4ntligen. Jag har alltid haft en speciell\u00a0relation med mig sj\u00e4lv, men\u00a0tidigare har den d\u00e5liga sidan vunnit, vilket har slutat i att jag ogillat mig sj\u00e4lv, fr\u00e4mst k\u00e4nde jag\u00a0mig ful, ibland v\u00e4rdel\u00f6s och tr\u00e5kig. Men det \u00e4ndrades n\u00e4r jag tr\u00e4ffade D. M\u00e5nga trycker p\u00e5 att man inte kan \u00e4lska n\u00e5gon annan innan man \u00e4lskar sig sj\u00e4lv, och precis\u00a0som\u00a0Peg Parnevik skriver\u00a0p\u00e5 sin instagram, h\u00e5ller jag med om att detta \u00e4r rent ut sagt ”BULL. SHIT”. Jag snackar om det h\u00e4r<\/a>\u00a0inl\u00e4gget, d\u00e5 hon skriver och reder ut om att man ej beh\u00f6ver \u00e4lska sig sj\u00e4lv f\u00f6r att bli \u00e4lskad tillbaka. Jag h\u00e5ller med om vartenda ord. F\u00f6r jag har varit d\u00e4r, och \u00e4r kanske fortfarande vissa dagar. Jag \u00e4lskar inte alltid mig sj\u00e4lv, men jag \u00e4lskar D varje sekund som g\u00e5r, f\u00f6r varje andetag och hj\u00e4rtslag. Aldrig ska jag sluta heller. D hj\u00e4lper mig varje dag att \u00e4lska mig sj\u00e4lv bara genom att vara vid min sida. Jag jobbar mycket med mig sj\u00e4lv ocks\u00e5, jag jobbar med att \u00f6vertyga mig sj\u00e4lv om att jag \u00e4r duktig, fin och v\u00e4rd allt i mitt liv. Sammanfattningsvis och en kom ih\u00e5g, man m\u00e5ste inte\u00a0\u00e4lska sig sj\u00e4lv f\u00f6r att kunna bli \u00e4lskad tillbaka. Nej. Det \u00e4r s\u00e5 fel. Det \u00e4r okej att ta hj\u00e4lp av personen du \u00e4lskar, till att n\u00e5 de stadiet d\u00e4r du faktiskt \u00e4lskar dig sj\u00e4lv. V\u00e4x tillsammans, l\u00e4r tillsammans, \u00e4lska tillsammans. Tillsammans \u00e4r det viktigaste. Alla dagar, d\u00e5liga som bra. Sluta aldrig \u00e4lska.<\/p>\n Det kanske l\u00e5ter klyschigt, men ett nytt \u00e5r \u00e4r verkligen ett s\u00e4tt att l\u00e4mna det gamla och sl\u00e4nga bort det d\u00e5liga som h\u00e4nt. Aldrig ska man gl\u00f6mma det som varit, utan ta det som en l\u00e4rdom. En ny start, en ny bok att skriva, 12 nya kapitel. Boken f\u00f6r 2016 \u00e4r st\u00e4ngd och st\u00e4lls p\u00e5 hyllan f\u00f6r nu. Dags f\u00f6r 2017.<\/p>\n 2016\u00a0\u00e4r mitt b\u00e4sta \u00e5r, n\u00e5gonsin. Jag hoppas 2017 \u00e4r minst lika bra. Hoppas ni alla f\u00e5r en helt underbar start p\u00e5 det nya \u00e5ret. S\u00e5 hoppas jag \u00e4ven vi ses h\u00e4r inne varje dag! Xoxo, var r\u00e4dda om er!\u00a0<\/em><\/p>\n \/\/<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \/\/ 2 0 1 7. Timmarna r\u00e4knas ner och f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r kv\u00e4llens festligheter b\u00f6rjar…\u00a0 Jag kan inte f\u00f6rst\u00e5 att \u00e4nnu ett \u00e5r har passerat\u00a0f\u00f6rbi.\u00a0Ett bra \u00e5r, och samtidigt ett d\u00e5ligt \u00e5r – men mitt b\u00e4sta \u00e5r i stora drag. Emellan\u00e5t har jag m\u00e5tt s\u00e5 himla d\u00e5ligt. Men jag har alltid hittat ljuset i m\u00f6rkret och … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":5635,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,7],"tags":[],"class_list":["post-12506","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-allmant","category-vart-att-lasa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5635"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12506"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12506\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12506"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12506"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/mylovees\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}