Nu är det snart 4 månader sen jag & min fina joakim fick vår son Demitry.
Om någon skulle frågat mig för två årsen hur mitt liv skulle se ut nu skulle jag nog sagt fester gymnasie & bara hänga med vänner. Men istället har jag fått eget boende som jag då har tillsammans med Joakim & vår underbara son. Jag ångrar inte valen jag gör & jag går fortfarande skola fast dock inte gymnasie hehe.
Vår son kom den 22/5-13 klockan 22.05 & vägde 4480 g & var 54 cm. Det var 14 plågsamma timmar, vattnet gick vid halv sju på morgonen & innan det hade jag redan pratat med sjukhuset då slemproppen hade gått, så det var bara att ringa igen & säga att vi var påväg in då vattnet hade gått. Vi kom in och jag fick på mig en snygg sjukhus klänning grr 😉 Fick en otrevlig barnmorska som jag som tur va slapp när middags personalen kom (Y) & dom var mycket trevligare. Jag fick lustgas i början vilket gjorde att jag skrattade så fort jocke sa något hihi. Jag sprang runt med en Eva stol sån som gamlingar har hehe bara för att värkarna skulle bli starkare.. Sen fick jag även en boll att studsa på vilket gjorde att värkarna blev ännu kraftigare & det gjorde aj aj! Efter 10 timmar bestämde jag mig äntligen för att ta en spruta som heter västervik ( tror jag) och den hjälpte i 2 timmar & under dom 2 timmarna sov jag & när jag sov låg värkarna uppe på 300 😮 Sen var krystvärkarna igång och den smärtan kommer man aldrig ifrån & jag var skit rädd… Men sen kom det finaste som fanns jag visste inte om jag skulle gråta eller skratta så jag upprepa flera gånger min bebis min bebis & jocke gråt & min mamma som var med gråt också för han var ju trots allt den underbaraste. Min man klippte navelsträngen på vår prins och sen fick han vara hos sin mormor så jocke kunde ringa sin mamma & säga att lillen hade kommit.
Ååh jag kan inte beskriva så glad jag är för min son, min glädje är så enorm att jag endast kan uttrycka den med glädjetårar. Man vet inte vad lycka är för man får ett barn, man vet inte vad kärlek är för än man har sitt barn i famnen och hör hur bebisen andas och kollar på än med sina små ögon. Jag är så jävla lycklig nu & ingen kan stoppa mig från att vara lycklig.
& alla frågor om han sover mycket ”pratar” & skrattar & om det är jobbigt att vara tonårsmamma: Ja han sover hela nätterna, har han gjort sen han var 1 vecka gammal.
Äter gör han varannan timme fast bara om han har kräkts då dom misstänker att han har trång magmun.
Skrattar & pratar gör han alltid. ( även när han sover hihi 🙂 )
Många säger till mig att det blir jobbigare sen när han kommer in i trots, men det är ju något man får ta då & jag tänker njuta av varje sekund nu när han är liten. Jag tycker tiden går för fort & vill att han ska vara 1 vecka igen :/
Som tonårsmamma klarar jag mig bra, jag har folk som stöttar mig och min mamma passar demitry när jag är i skolan & där är jag bara måndag onsdag & fredag så jag får tid för min son & vår hund troja & snart vår lille bageera.
Men nu ska jag ta min bebis, han har drömt mardrömm 🙁 så han är jätte ledsen 🙁