Så, nu har helgen passerat. I fredags beställde vi skräpmat ifrån pizzerian, hann bara ta några tuggor av min kebab med bröd innan jag var tvungen att ge upp ätandet. Reklamen för deras jättestora och jättegoda pizzor skulle jag påstå är bluff. De var för det första inte lika stora som förut och definitivt inte lika goda. Inte ens i närheten. Hur som helst begav vi oss till Örebro när vi hade ätit klart, yrade omkring som höns och hade stora problem med att hitta Jordgatan 6. Till slut hittade vi i varje fall och strax efter klockan halv tio kunde jag se mitt absoluta favoritband kliva upp på scen. Jag fick öronorgasm efter öronorgasm. Hade jag missat detta hade jag skjutit mig själv i huvudet. När det var över åkte till Köping igen, eftersom mamma var barnvakt passade vi på att vara borta lite extra länge. Väl hemma var det dags att besöka drömmarnas land. Jag var så trött. I lördags hade vi besök av de som inte kunde komma samma dag som Jim fyllde år, blev så klart en och en annan skål med glass, hallon och grädde. Gårdagen spenderade vi hemma i lugn och ro. Vi blev av med vårt köksbord också, så inom en snar framtid kan vi inhandla oss ett nytt. Det där fina, mörkbruna med svarta skinnstolar som jag hittade på Jysk. Det kommer definitivt inte passa in i vårt nya kök förrän vi har renoverat det men det kan jag nog överleva. Förhoppningsvis.
Nu under morgonkvisten har jag studerat och blivit klar med två uppgifter. Började med en tredje också men ljudet på min dator lever i sin egen värld och fungerade inte alls som jag ville. Jag gav upp. För en liten stund sedan ringde läkaren jag mötte på akutmottagningen och berättade att jag hade gallsten, precis som jag har misstänkt hela tiden. Inom sex veckor ska jag bli opererad. Så, det ska nog bli bra. Vet inte om det är jag eller Jim som är mest nervös. Eftersom det bara är en titthålskirurgi får jag åka hem samma dag och det är i alla fall positivt. Läste precis att man vanligtvis blir sjukskriven i en vecka, blir bra igen på några dagar, får med sig smärtstillande hem och så. Ja, så då är det mig ni finner i soffan under vår filt med typ soppa. Men känner jag mig själv rätt kommer jag ändå envisas med att följa med och handla, städa, studera och så vidare. Jag har liksom inte tid att vara sjukskriven. Jag har Rasmus och mina studier, viktigt. Sen tänker jag inte låta Jim missa arbetsdagar på grund av att jag har opererats. Möjligtvis om dom skulle vara tvungna att snitta för att det blir några slags komplikationer, men knappt då heller.
Rasmus har nyligen somnat och jag ska göra i ordning lunch, ugnsstekt falukorv och blomkålsmos som blev över från igår. Blomkålsmos låter inte särskilt gott, men det var faktiskt gott. Jim bakade bröd igår också, hur mumsigt som helst! Dock gillade han det inte själv. Den mannen har väldigt stora fel på sina smaklökar. Det enda som fattades var en ostskiva, det hade varit grädden på moset.
På tal om ingenting, i förrgår blev Rasmus fem månader och igår var det 1½ år för mig och Jim. Det hade jag glömt helt och hållet. Denna bild är från nyfödd- till fem månader.
