← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
nathalie

SÖNDAG DEN SJUTTONDE FEBRUARI

Godmorgon ifrån Västeråsvägen.. I detta hushåll är den ena tröttare än den andra just nu, Jim sover fortfarande och likaså Rasmus som tvärslocknade bredvid sin pappa i sängen. Söndag betyder sovmorgon för min del, dock går det alltid käpprätt åt skogen då jag är pigg när Rasmus vaknar mellan sju och åtta. Jag minns inte ens när jag sov till tio senast, skulle det bortom all förmodan ske så är det garanterat en världsnyhet. Om man ser det från den ljusa sidan hinner jag alltid med så mycket mer när jag kliver upp tidigt i jämförelse med om jag kliver upp sent. Sen finns det så klart alltid skilda åsikter om vad tidigt och sent egentligen är. Jag minns själv när jag var sjutton år och tyckte att jag var duktig som klev upp så tidigt som klockan två. Oj, jag missade visst skolan. Grattis din idiot du förstörde precis ditt liv ytterligare ett snäpp typ. Well, det går så klart att ordna men hur roligt är det att sitta vid skolbänken när man är över tjugo liksom?.

Hur som helst, vi kom inte iväg till lägenheten förrän efter halv fem igår så vi hann inte få upp mer än cirka tre kartonger ifrån källaren innan vi var tvungna att åka hem för att Rasmus stortjöt. Han blev nerbäddad i en säng, men det dög så klart inte eftersom det inte var hans egen. Ja, han är väldigt kräsen när det gäller sängar och sova. Men jag har det nog hellre så än att han skulle vägra sova i sin egen säng. Det kan så klart vara jäkligt frustrerande då man inte kan vara någon annanstans än hemma efter klockan sju. Och det kan vara så irriterande om man är och fikar hos någon. ”Ursäkta men jag måste gå hem nu, det är inte det att din säng är ful och oduglig men min son är så jävla kräsen”. Det är väl ungefär den meningen man får säga om det nu råkar hända. Som tur är så har de flesta utav mina närmsta vänner barn själva och bryr sig inte ett dugg om att Rasmus skriker så att öronen nästan trillar av. Exempelvis fikade vi hemma hos en vän när Rasmus bara var någon månad gammal, han skrek och tjöt som att det gällde jordens undergång, men min väns blick sa ”Strunta i om han skriker och öronen trillar av, vi kan klistra dit dom igen”. Så, det gjorde liksom inte så mycket.

Men nu skriker han inte, och vi är inte i lägenheten så nog om det. Eftersom de andra två fortfarande är i drömmarnas värld verkar det som att jag får äta frukost själv idag. Utan frukost kommer jag ingen vart och det finns faktiskt en hel del att göra idag. Till att börja med måste jag fota en massa klädesplagg som ska säljas på tradera, det skulle jag ha gjort för flera månader sedan men det har liksom aldrig blivit av. Sen måste vi så klart till den andra lägenheten och fortsätta rensa, men där emellan har jag klämt in en träff med min vän ”A”. Nu verkar det dock som att Rasmus har vaknat då jag hör duntäcket prassla alldeles för mycket för att han skulle sova.