{"id":1525,"date":"2010-04-12T00:49:00","date_gmt":"2010-04-11T23:49:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/2010\/04\/12\/karlekens-kemi\/"},"modified":"2010-04-12T00:49:00","modified_gmt":"2010-04-11T23:49:00","slug":"karlekens-kemi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/2010\/04\/12\/karlekens-kemi\/","title":{"rendered":"K\u00e4rlekens kemi!!"},"content":{"rendered":"

Ni m\u00e5ste l\u00e4sa detta, det \u00e4r superintressant.<\/p>\n

<\/span>AV: SUSANNA HAUFFMAN<\/p>\n

\n
 
<\/span><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/a><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n<\/p>\n

K\u00e4rlekens symbol \u00e4r hj\u00e4rtat \u0096 men \u00e4r det verkligen i v\u00e5rt
\nhj\u00e4rta som k\u00e4nslor som f\u00f6r\u00e4lskelse, \u00f6mhet och omtanke finns?<\/p>\n

<\/b><\/div>\n

<\/span><\/p>\n

V\u00e5ra k\u00f6nshormoner \u00e4r en
\nf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna attraktion, sexuell lust och
\nfortplanta oss, hos m\u00e4n testosteron och hos kvinnor \u00f6strogen och
\nprogesteron. M\u00e4n producerar \u00e4ven sm\u00e5 m\u00e4ngder \u00f6strogen och kvinnor en
\nliten m\u00e4ngd testosteron. Men det beh\u00f6vs mer \u00e4n \u00f6strogen och testosteron
\nf\u00f6r att den sexuella dragningskraften ska uppst\u00e5 mellan tv\u00e5 individer.
\nDet finns en hel \u0094bibel\u0094 p\u00e5 omr\u00e5det K\u00e4rlekens kemi, skriven av Julius
\nFast.<\/p>\n

Julius Fast skriver bland annat: \u0094Vad \u00e4r det som g\u00f6r att vi kan
\nk\u00e4nna stark sexuell dragningskraft till n\u00e5gon vi m\u00f6ter, eller bli k\u00e4ra
\nvid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet? En l\u00e4kare vid namn Michael R Liebowits vid
\nColumbiauniversitetet har gjort omfattande studier och menar att
\ndragningskraften beror p\u00e5 kraftiga st\u00f6rningar i de normala kemiska
\nprocesserna i hj\u00e4rnan. V\u00e5r hj\u00e4rna kommunicerar med hj\u00e4lp av ett stort
\nantal signalsubstanser. <\/p>\n

Tv\u00e5 av dessa, noradrenalin och dopamin
\np\u00e5verkar lustcentrum i hj\u00e4rnan. Dessa tv\u00e5 signalsubstanser samverkar
\ndessutom med en naturlig amfetaminliknande substans i hj\u00e4rnan som heter
\nfenyletylamin och som fris\u00e4tts n\u00e4r vi \u00e4r f\u00f6r\u00e4lskade. \u00c4mnet g\u00f6r
\nandh\u00e4mtningen och pulsen snabbare och f\u00e5r oss att k\u00e4nna ett exalterat
\nlyckorus och en sorts behaglig aggressivitet. Vi bli modigare n\u00e4r det
\ng\u00e4ller att g\u00f6ra n\u00e4rmanden, och p\u00e5verkar i vissa fall matlusten och
\ns\u00f6mnen.\u0094<\/p>\n

\u0094Vi s\u00e4tter sj\u00e4lva ig\u00e5ng den h\u00e4r processen genom att
\nreagera k\u00e4nslom\u00e4ssigt n\u00e4r vi m\u00f6ter n\u00e5gon som intresserar oss men
\nintresset m\u00e5ste vara \u00f6msesidigt f\u00f6r att det ska fungera\u0094, p\u00e5pekar Julius
\n Fast. Om bara den ena k\u00e4nner dragningskraft startar inte den
\nsexualkemiska processen.<\/p>\n

Doften \u00e4r viktig<\/span>
\u0094Luktsinnet
\n har en avg\u00f6rande roll i v\u00e5rt k\u00e4nsloliv och v\u00e5r sexualitet\u0094, fastsl\u00e5r
\nJulius Fast. Du har s\u00e4kert varit med om att tr\u00e4ffa en person som till
\ndet yttre har alla egenskaper som borde utm\u00e4rka \u0094den r\u00e4tta\u0094 \u0096 utseende,
\ncharm, humor, omtanke och s\u00e5 vidare. Men \u00e4nd\u00e5 infinner sig inte den
\nt\u00e4ndande gnistan. <\/p>\n

Omv\u00e4nt kan du till din f\u00f6rv\u00e5ning k\u00e4nna stark
\nattraktion till en person som \u00e4r helt \u0094fel\u0094. Det h\u00e4r kan handla om
\nferomoner! Det \u00e4r doft\u00e4mnen som uts\u00f6ndras naturligt p\u00e5 huden hos djur
\noch enligt m\u00e5nga forskare ocks\u00e5 hos m\u00e4nniskor, f\u00f6r att locka sexuella
\npartners. Den som uts\u00e4tts f\u00f6r r\u00e4tt feromondoft fr\u00e5n det motsatta k\u00f6net
\nblir omedelbart sexuellt attraherad. En silkesfj\u00e4rilhanne kan k\u00e4nna en
\nhonas feromondoft p\u00e5 \u00f6ver en mils avst\u00e5nd och instinkten s\u00e4ger honom d\u00e5
\natt ge sig iv\u00e4g f\u00f6r att finna henne.<\/p>\n

Feromonerna best\u00e5r av
\nombildat k\u00f6nshormon och \u00e4r egentligen doftl\u00f6sa. Man uppfattar dem allts\u00e5
\n inte som en lukt, \u00e4mnena verkar p\u00e5 det omedvetna planet. Vi har ett
\nganska ok\u00e4nt luktorgan som kallas det vomeronasala organet. Kerstin
\nUvn\u00e4s Moberg, professor i fysiologi, ber\u00e4ttar i sin bok \u0094Lugn och
\nber\u00f6ring\u0094 att feromonerna som via luften s\u00e4nds fr\u00e5n en individ till en
\nannan uppfattas av detta speciella sinne. De nerver som f\u00f6rmedlar dessa
\neffekter g\u00e5r till \u00e4ldre delar av hj\u00e4rnan, varifr\u00e5n de kroppsliga
\nfunktionerna och k\u00e4nslorna delvis styrs.<\/p>\n

Renlighetsiver<\/span>
Hos
\n oss m\u00e4nniskor har feromonernas eventuella uppgift som sexdoft\u00e4mnen
\nf\u00f6rsv\u00e5rats av v\u00e5r tids renlighetsiver. Visst \u00e4r en ren och fr\u00e4sch kropp
\nviktig i k\u00e4rlek och sex men tyv\u00e4rr duschar vi ocks\u00e5 bort den lilla
\nproduktion av feromoner vi har p\u00e5 huden och ers\u00e4tter den med i
\nsammanhanget helt verkningsl\u00f6sa syntetiska parfymer!<\/p>\n

Ber\u00f6ringshormoner<\/span>
Kerstin Uvn\u00e4s Moberg
\nanser att ett annat \u00e4mne, oxytocin, ocks\u00e5 spelar med i doftsignalernas
\nprocess. Kerstin Uvn\u00e4s Moberg har \u00e4gnat en stor del av sitt
\nforskningsarbete \u00e5t ber\u00f6ringens effekter och \u0094lugn och ro\u0094-hormonet
\noxytocin. Detta hormon fris\u00e4tts i stor m\u00e4ngd hos kvinnan n\u00e4r hon ammar
\nsitt barn. D\u00e5 blir hon stilla och avslappnad, det \u00e4r en njutningsfylld
\nstund f\u00f6r b\u00e5de henne och barnet. Men oxytocin fris\u00e4tts ocks\u00e5 vid mjuk
\nber\u00f6ring av huden och k\u00e4rleksfull kroppskontakt hos b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n
\n i alla \u00e5ldrar.<\/p>\n

Men att utn\u00e4mna oxytocin ensamt till \u0094lugn och
\nro\u0094-hormon \u00e4r en f\u00f6renkling av ett ganska komplicerat system i v\u00e5r
\nkropp. Man kan likna oxytocin vid ett slags \u0094Krylbo\u0094, knutpunkten fr\u00e5n
\nvilken t\u00e5gen v\u00e4xlar in p\u00e5 en m\u00e4ngd olika sp\u00e5r! Ber\u00f6ring av huden s\u00e4tter
\nfart p\u00e5 nervfibrer, som skickar signaler av ett visst slag till hj\u00e4rnan.
\n Efter \u0094omkoppling\u0094 i hj\u00e4rnan aktiveras det parasympatiska nervsystemet
\noch de hormoner \u0096 bland annat oxytocin \u0096 som stimulerar lugn, ro och
\ntillfredsst\u00e4llelse (plus en hel rad andra funktioner i kroppen).<\/p>\n

Blodtrycket
\n och pulsen s\u00e4nks, k\u00e4nsligheten f\u00f6r sm\u00e4rta minskar. Niv\u00e5erna av
\nstresshormonet kortisol sjunker. Matsm\u00e4ltningen blir effektivare,
\nblodgenomstr\u00f6mningen i hud och slemhinnor \u00f6kar. Musklerna slappnar av.
\nKvinnor \u00e4r mer \u0094mottagliga\u0094 f\u00f6r ber\u00f6ringens effekter \u00e4n m\u00e4n, och det
\nberor p\u00e5 att det kvinnliga k\u00f6nshormonet \u00f6strogen \u00f6kar hudens k\u00e4nslighet.\n <\/p>\n

Men \u00e4ven m\u00e4n har givetvis ett stort behov av k\u00e4rleksfull
\nber\u00f6ring. Receptet mot dagens \u00f6kande stressjukdomar borde enligt Kerstin
\n Uvn\u00e4s-Mobergs forskning vara att vi r\u00f6r mer vid varandra! En
\nk\u00e4rleksfull partner \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n alla lugnande piller i v\u00e4rlden. Och
\nv\u00e5ra barn ska vi forts\u00e4tta att krama \u00e4ven n\u00e4r de v\u00e4xer upp och blir
\nstruliga ton\u00e5ringar.<\/p>\n

Hj\u00e4rtat m\u00e5r bra av
\nen k\u00e4rleksfull relation<\/span>
Kristina Orth-Gom\u00e9r \u00e4r professor i
\nsamh\u00e4llsmedicin vid Karolinska Institutet. Hon b\u00f6rjade forska kring det
\nlitet vidare begreppet av k\u00e4rlek, sociala relationer, st\u00f6d och
\nmedm\u00e4nsklighet, p\u00e5 1980-talet.<\/p>\n

\u0096D\u00e5 var det litet sv\u00e5rt att bli
\ntagen p\u00e5 allvar, det \u00e4r sv\u00e5rt att kvantifiera, att s\u00e4tta siffror p\u00e5 hur
\nmycket st\u00f6d och medm\u00e4nsklighet man f\u00e5r. Men vi utarbetade en metod som
\nfungerar, det f\u00f6rsta vi gjorde var en statistisk unders\u00f6kning av hela
\nsvenska folket. Vi fann d\u00e5 att dem som har f\u00e5 kontakter har s\u00e4mre
\n\u00f6verlevnad. <\/p>\n

Enligt v\u00e5ra unders\u00f6kningar skiljer sig effekterna av
\natt vara ensamst\u00e5ende mellan kvinnor och m\u00e4n. Hos kvinnor ser man inte
\nsamma skadliga effekt av att vara ensamst\u00e5ende som hos m\u00e4n. Genomg\u00e5ende
\nhar m\u00e4n som \u00e4r skilda, \u00e4nklingar eller ensamst\u00e5ende s\u00e4mre \u00f6verlevnad \u00e4n
\ndem som lever i en fast relation. F\u00f6rklaringen till denna skillnad kan
\nvara att m\u00e5nga kvinnor \u00e4r \u0094socialt \u00f6verbelastade\u0094. F\u00f6r m\u00e4n \u00e4r det oftast
\n positivt, en \u0094friskfaktor\u0094, att ha stor familj, m\u00e5nga v\u00e4nner och
\nsociala kontakter.<\/p>\n

F\u00f6r kvinnor kan detta ist\u00e4llet bli en
\nriskfaktor. De f\u00e5r ofta ge mer \u00e4n de tar emot. Empati, det vill s\u00e4ga att
\n vara medk\u00e4nnande, v\u00e5rda och ta ansvar f\u00f6r ett socialt n\u00e4tverk f\u00f6rutom
\nfamiljen, kan hos kvinnorna \u00f6ka risken f\u00f6r en skadlig produktion av
\nstress\u00e4mnen. (Resultaten har tv\u00e4rvetenskapligt sammanfattats i Kristina
\nOrth-Gom\u00e9rs bok \u0094Women, Stress and Heart Disease\u0094).<\/p>\n

\u0096 Sedan
\ntittade vi p\u00e5 600 stockholmskvinnor som hade \u00e4ktenskapsproblem, varav
\nh\u00e4lften med livshotande hj\u00e4rtsjukdom och h\u00e4lften friska. F\u00f6r att m\u00e4ta
\nfamiljestress utvecklade vi ett nytt instrument, ber\u00e4ttar Kristina
\nOrth-Gom\u00e9r. De kvinnor som hade h\u00f6ga po\u00e4ng p\u00e5 stresskalan hade en \u00f6kad
\nrisk f\u00f6r att f\u00e5 en ny hj\u00e4rtattack.<\/p>\n

Relationer
\n vaccinerar mot stress<\/span>
Den skadliga effekten av familje- och
\nrelationsstress har bekr\u00e4ftats i flera nya unders\u00f6kningar.<\/p>\n

\u0096 I en
\ntv\u00e4rsnittsanalys bland kvinnor har vi funnit ett starkt samband mellan
\nbristande socialt st\u00f6d och obalans i de funktioner som styr
\nhj\u00e4rtverksamheten, ber\u00e4ttar Kristina Orth-Gom\u00e9r.
En s\u00e5dan obalans ger
\n \u00f6kad risk f\u00f6r hj\u00e4rtsjukdom.<\/p>\n

\u0096 Vilka hormoner eller andra faktorer
\n i kroppen som ligger bakom detta att man m\u00e5r b\u00e4ttre och lever l\u00e4ngre i
\nen k\u00e4rleksfull relation eller med m\u00e5nga v\u00e4nner, vet vi inte, vi letar
\nfortfarande, s\u00e4ger Kristina Orth Gom\u00e9r. Kristina Orth Gom\u00e9r tror att
\nk\u00e4rleksfulla relationer kan fungera som ett \u0094vaccin\u0094 mot stressens
\nskadliga effekter. Att k\u00e4rlek, v\u00e4nskap och socialt st\u00f6d ger positiva
\neffekter p\u00e5 blodfetter, blodtryck, koagulationsfaktorer.<\/p>\n

\u0096 Det
\nkanske inte bara \u00e4r den fysiska ber\u00f6ringen \u0096 som Kerstin Uvn\u00e4s Moberg
\nforskat kring \u0096 som har den h\u00e4r positiva effekten, utan \u00f6ver huvudtaget
\natt man trivs och har det bra tillsammans. K\u00e4nslor f\u00e5r man inte bara av
\nber\u00f6ring, \u00e4ven om det ocks\u00e5 \u00e4r viktigt. K\u00e4nslor ligger bakom mycket av
\nv\u00e5ra handlingar och v\u00e5ra fysiologiska reaktioner.<\/p>\n

\u0096 Det \u00e4r inte
\nalla som har en k\u00e4rleksfull partner i sin vardag \u0096 m\u00e5nga lever
\nfrivilligt eller ofrivilligt ensamma. Men det \u00e4r all k\u00e4rlek och n\u00e4ra
\nrelationer, till v\u00e5ra barn och barnbarn, n\u00e4ra v\u00e4nner, till och med ett
\nhusdjur, som kan ha de positiva effekterna, s\u00e4ger Kristina Orth Gom\u00e9r.
\nM\u00e4ns hj\u00e4rtan m\u00e5r ocks\u00e5 bra av en k\u00e4rleksfull relation, kroppskontakt och
\n omtanke!<\/p>\n

Stress p\u00e5verkar potensen<\/span>
\u0094Stress
\n och sex g\u00e5r inte bra ihop\u0094, skriver Aleksander Perski, docent och chef
\nf\u00f6r stresskliniken vid Institutet f\u00f6r Psykosocial Medicin, i sin mycket
\nt\u00e4nkv\u00e4rda bok Ur balans. M\u00e4n kan f\u00e5 problem med potensen. \u0094F\u00f6r mannens
\ndel \u00e4r en v\u00e4lfungerande sexualakt ett komplicerat fysiologiskt fenomen \u0096
\n inte underligt att den \u00e4r s\u00e5 l\u00e4ttst\u00f6rd\u0094. Stress s\u00e4tter ig\u00e5ng en
\nkedjereaktion som slutar i att produktionen av det manliga k\u00f6nshormonet
\ntestosteron h\u00e4mmas.<\/p>\n

Det \u00e4r uppenbart att ett v\u00e4l balanserat liv
\ntycks fr\u00e4mja v\u00e5rt sexualliv, skriver Aleksander Perski. I boken ber\u00e4ttar
\n han om en unders\u00f6kning vid Karolinska Institutet: Man m\u00e4tte niv\u00e5erna av
\n testosteron hos ett antal polischefer, som efter p\u00e5tvingad arbetsl\u00f6shet
\n \u00e5ter fick anst\u00e4llning. \u00d6kningen av hormonet var s\u00e4rskilt tydlig hos dem
\n som fick jobb som de trivdes j\u00e4ttebra med!<\/p>\n

\u00c4ven kvinnans
\nproduktion av k\u00f6nshormonet \u00f6strogen blir begr\u00e4nsad eller i sv\u00e5ra fall
\ntotalt avst\u00e4ngd p\u00e5 grund av stress. Stress kan bidra till st\u00f6rningar i
\nmenstruationscykeln eller leda till att mensen helt f\u00f6rsvinner.
\nAllvarlig stress kan ocks\u00e5 bidra till l\u00e5ngvarig infertilitet, of\u00f6rm\u00e5ga
\natt bli gravid.<\/p>\n

\u0094K\u00f6nshormonerna \u00f6strogen och testosteron \u00e4r inte
\nbara viktiga f\u00f6r v\u00e5rt sexualliv, de medverkar till att bygga upp v\u00e5r
\nkropp\u0094, ber\u00e4ttar Aleksander Perski. L\u00e5ngvarig brist p\u00e5 hormonerna kan
\n\u00f6ka v\u00e5r s\u00e5rbarhet f\u00f6r olika sjukdomar och h\u00e4mma kroppens sj\u00e4lvl\u00e4kning.<\/p>\n

Sex och endorfiner \u0096 \u0094lyckohormonet\u0094 <\/span>
Endorfinsystemet
\n i v\u00e5r kropp \u00e4r ett sp\u00e4nnande forskningsomr\u00e5de. Dessa morfinliknande
\nsubstanser ger sm\u00e4rtlindring och v\u00e4lbefinnande. Forskning p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 det
\nh\u00e4r omr\u00e5det, n\u00e4r det g\u00e4ller till exempel sm\u00e4rtlindring, fysisk
\nanstr\u00e4ngning, sexuell aktivitet.<\/p>\n

Endorfinerna har ocks\u00e5 varit
\nbetydelsefulla under evolutionen, utvecklingen p\u00e5 jorden, f\u00f6r individen
\noch sl\u00e4kternas \u00f6verlevnad. Utan endorfinerna skulle vi varken haft lust
\natt para oss eller n\u00e5got annat, vi skulle vara encelliga organismer som
\ndelar p\u00e5 sig. En ganska trist tillvaro! <\/p>\n

I popul\u00e4ra sammanhang har
\n endorfiner ofta n\u00e4mnts i motions- och idrottssammanhang. Man har h\u00e4vdat
\n att man genom att anstr\u00e4nga sig fysiskt, till exempel jogga och
\nl\u00f6ptr\u00e4na, kan f\u00e5 en sorts endorfinkick och uppn\u00e5 en stark lyckok\u00e4nsla.
\nDet kallas \u0094runners high\u0094! Samma endorfineffekt kan man f\u00e5 av sexuell
\nsamvaro och av fysisk stimulering av huden, det vill s\u00e4ga kroppskontakt.
\n Men de h\u00f6gre endorfinniv\u00e5erna \u00e4r inte best\u00e5ende, de g\u00e5r ner igen. Och
\nman har faktiskt i forskningssammanhang sett att man kan f\u00e5
\nendorfinabstinens. <\/p>\n

R\u00e5ttor som f\u00e5r springa i ett ekorrhjul njuter
\np\u00e5tagligt av detta, det verkar som om som om bel\u00f6ningssystem i hj\u00e4rnan
\n(endorfinsystemet) aktiveras. N\u00e4r man i f\u00f6rs\u00f6k l\u00e5ste hjulen blev
\nr\u00e5ttorna ilskna och aggressiva. De genomgick vad som m\u00e5ste liknas vid en
\n abstinensperiod, som tog tre-fyra dagar. De tenderade att attackera
\nfr\u00e4mmande r\u00e5ttor som sattes in i buren, vilket en laboratorier\u00e5tta
\nnormalt inte g\u00f6r. <\/p>\n

Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 2
\n2005<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ni m\u00e5ste l\u00e4sa detta, det \u00e4r superintressant. AV: SUSANNA HAUFFMAN   K\u00e4rlekens symbol \u00e4r hj\u00e4rtat \u0096 men \u00e4r det verkligen i v\u00e5rt hj\u00e4rta som k\u00e4nslor som f\u00f6r\u00e4lskelse, \u00f6mhet och omtanke finns? V\u00e5ra k\u00f6nshormoner \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna attraktion, sexuell lust och fortplanta oss, hos m\u00e4n testosteron och hos kvinnor \u00f6strogen och … L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1759,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1525","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserad"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1525","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1759"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1525"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1525\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1525"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1525"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.improveme.se\/natacha\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1525"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}