För övrigt är jag snäll, humor (tycker andra) men inte jag då jag har denna rädslan att göra bort mig, är klumpig, älskar djur, musiken gör mycket för mig eftersom jag är den jag är så kan man säga att man får sin energi ifrån en själv eftersom man trivs i ”en inre värld av tankar och reflektioner”, anledningen till varför jag är blyg är för att jag vill att det ska gå bra precis som alla andra blyga också tänker så jag yttar mig aldrig inför en grupp då jag kan påverkas väldigt negativt av deras åsikter, jag älskar att lära mig nya saker, smink, hår och produkter av olika slag är jag galen i samt skor och kläder men min ångest hindrar mig till att vara den jag egentligen är. Ja, jag är rätt så tjejig av mig men jag är ju trots allt en tjej.
Min musik går att diskutera men det är allt möjligt. House/tecno och rock såsom Rolling stones, Nirvana, Black Sabbath, Deep Purple, Iggy Pop, Led Zeppelin, Creedence, The Doors etc.
Mitt humör svajar jämt och ständigt, min vikt går hela tiden upp och ner upp och ner just nu väger jag som ”minst” då jag inte haft en så lätt vikt på flera år; 43 kg. Men jag äter, älskar mat men det är så också att jag ogärna äter när andra kan se mig. Har pojkvän sedan snart 2 år tillbaka, avståndsförhållande och avståndet är 30 mil. Jag försöker vara så positiv som jag bara kan och det finns ju faktiskt goda egenskaper med den sociala ångesten som hänger ihop med blyghet t.ex. känslighet för nyanser, för subtila skillnader. En annan empati för andra. Jag är också överbeskyddande.
Jag har bott i ett x antal jourfamiljer/fosterfamiljen men jag hör hemma hos pappa och det är hos honom jag bor hos nu. Mamma bor långt upp i norra Finland och vi pratar inte ett gemensamt språk, det är pga henne som jag fick posttraumatisk stressyndrom. Mina syskon bryr sig inte värst mycket om mig för isåfall så hade de svarat när jag försöker ta kontakt med de. Min bror betyder mycket för mig är 14 år äldre och bor i Norge tillsammans med sin flickvän – har inte sett honom på snart 8 år. Min syster med ett skit snyggt namn (tycker jag) bor i samma stad som jag gör, har en liten son men som jag träffar max 3 ggr/året. Resten av släkten bor världen över.
Min dröm är framförallt att bli advokat att gå i min fasters fotspår som jobbar i Stockholm, jag vill hjälpa människor. Men jag kan inte hjälpa någon annan innan jag har hjälpt mig själv.