Tomt. De känns tomt allting. Det enda jag gör är att sova,är ständigt trött och känner värken i huvudet som tar över. Vem ska jag tro på,mina instinkter eller vad läkaren sa? Kanske jag är deprimerad eller sjuk eller alltihop. Vad är meningen med livet när man inte känner någon lust till det som är ens vardag. Jag är missnöjd med mitt ”studentliv”. Utan press faller jag och mina förväntningar. Vill inte skylla allt på min utbildning men den är absolut inte bra. Så lite tid i skolan trotts att det skall vara heltid. När vi väl har något på universitetet så är det bra,men det är alldeles för lite. Jag har varit missnöjd länge och har nog hamnat där jag ligger idag på grund av trisstess. Jag skulle vilja ha lite fart och fläkt,känna gemenskap och människor som inte stjälper varandra. För att på universitetet känns det som vi bygger upp en konkurrens som stjälper oss. Jag skulle vilja gå en teaterutbildning eller den skådespelarutbildning jag fann i New York.Att få sattsa på något som känns rätt och inte som messmör. Men jag känner mig så låst,jag har en underbar kille här hemma. Jag kan inte bara dra iväg och kanske ständigt leva med att jag vände kärleken ryggen. Men kan jag verkligen leva med att jag aldrig våga göra de jag vill.svaret är smärtsamt och jag tror jag går under om jag inte försöker. Att gå under fast med kärleken kvar,låter ändå som ett misslyckande. Vad jag än gör eller tänker så fylls mina ögon med tårar.
