Jag kan fortfarande inte få in i huvudet att Michael är borta, Jag har alltid älskat honom, Både hans musik, dans o honom som person.
Han må ha varit lite exentrisk på vissa punkter, men han var också ett geni o helt underbar.
Han är den kändis som skänkt mest pengar någonsin till välgörenhet bland annat.
Han hjälpte sjuka barn som fick bo hos honom.. Han hjälpte dom till o bli friska, men vissa utnyttjade det…
Han var även en stor ikon, som kom med många nya trender, bland annat hans underbara moves som utmärkte honom, första riktigt långa videon till Thriller även bäst säljande albumet genom tiderna, handsken, sockarna allt allt allt som han gjorde, hade en baktanke, han var en gåva.
Till och med låttexterna hade alla en mening o han sjöng aldrig något han inte menade.. Han var genuin, äkta..
Men folk hånade honom o baktalade honom, tills nu när han är borta, då är plötsligt saknaden efter honom så stor från allt o alla. Vart var alla när han behövde dom ? Kanske hade han fortfarande levt om folk visat hälften av den uppskattning han får nu, medans han levde.
Sorgen är stor efter honom, finns ingen som kommer kunna ersätta honom.
Jag minns att jag var kär i honom när jag var liten, o det känns fortfarande, för det gör ont i hjärtat o magen nu när han är borta..
Sen att jag känner en kvinna som kände Michael väl o pratade med honom ofta, gör inte saken bättre, då man fått höra lite om deras personliga samtal m.m..
Man känner att man önskar att man kunde hjälpt honom på nåt sätt.
Han var en underbar man som fick gå igenom så mycket skit i sitt liv, redan från barnsben då hans far slog o hotade honom, o elaka saker som falska rykten o folk som utnyttjade honom, förföljde honom, hela livet.
Saknar honom, önskar att det fortfarande var the 80’s eller the 90’s o så man kunnat gå tillbaka i tiden o ändra på allt, så det inte behövt bli som det blev.
You are not alone
I am here with you
Though we’re far apart
You’re always in my heart !
