Daniel: ”Idag blir det första riktiga pt-passet”
Björn: ”Did I just get rick rolled?!”
”Idag blir det första riktiga pt-passet”. Driver han? Eller.. Hörde jag fel? För att förra gången vi körde HÖLL jag PÅ att DÖ. Jag tror faktiskt att en bit av mig också gjorde det, dog alltså.
Men nu efter avslutat pass så kan jag gå i god för att, ja, idag VA nog det första passet. Jag har aldrig någonsin känt mig så här slut. Och då har jag spelat fotboll i många år, tränat hård styrketräning, åkt galet mkt inlines, vandrat i fjällen, burit bäddsoffor till 6:e våningen, levt som sambo i 3.5 år (Jag kommer få pejja för den) etc etc.
Men. Det frigörs ju massor dopaminer eller liknande när man tränar så.. Känslan efteråt var gudaskön.
Som en riktig ångvält körde jag precis över en thaigryta och känner att jag håller på att mörhet deluxe-svimma.
Träna is the shit.
Några bilder från KeePTraining aka smärtbunkern:
Ett citat jag aldrig kommer glömma från dagens träning (ett citat som är ganska talande):
”Björn, det är lugnt om du vill spy men säg till om du känner att du håller på att svimma”
God natt