Det har varit en tid nu i min träning där det inte händer något. Inte ett jota. När det kommer till att gå ner i vikt alltså. Den har ta mig tusan gått upp. Jag fattar inte hur det är möjligt.
Har jag ätit för mkt? Kanske, men inget onyttigt och jag har rört på mig som en gasell.
Har min kropp bundit vätska? Kanske, men jag har druckit kaffe som en tok så det borde ju åka ut ist, the nasty way.
Har jag fått massor muskler? Kanske, men.. Jo men det är det. INSHALLA.
Well, I’m just guessing. Det enda definitiva är att jag, ist för att väga 87kg som jag gjorde för en vecka sen, väger 88.2 idag. Det har varit lite jobbigt, i ärlighetens namn. Jobbigt tills att jag insåg en grej. Jag har ju faktiskt gått ner 8 kg. Det är ju helt sjukt. På 30 dagar. Insåg det precis liksom. Grejen är att jag inte bryr mig om vikten egentligen. Det är bara nu innan jag verkligen sätter igång på allvar med självaste styrkan. Nu är ju det bästa tecknet vågen liksom. Tja, förutom det som står nedanför kanske!
En grej jag har bestämt sedan länge är att jag inte ska köpa några kläder innan jag gått ner till ”idealet”. Det är liksom, så det är. Men ikväll testade jag några gamla skjortor som.. Ja, allihopa har suttit klistrade som om de vore en sexig kroppsmålning på Ron Jeremys kropp. They dont do that anymore god damnit.
Svårt att se med allt skrynkel, men de sitter verkligen löst. Och hur fan kommer de inte sitta om 12 kg? Ska photoshoppa skjortorna på en grekisk adonis så får vi se alt. en turkisk kebabsvarvare (finns ju risken att jag hamnar i mitt gamla liv igen)